| YLEINEN - ALLMÄN

5 frågor om gruppen för ensamföräldrar

Rita Azar koordinerar en grupp för ensamstående föräldrar i Grankulla som startade hösten 2024 och fortsätter under våren med månatliga träffar. 

Vid träffarna får man dela tankar, skratta, andas ut en stund – och framför allt träffa andra ensamföräldrar som verkligen förstår vad det innebär att ensam hålla vardagen rullande. Vi ställde henne fem frågor.

Hur stöttar er grupp ensamföräldrar?

Jag grundade gruppen utifrån mitt eget och andra ensamföräldrars behov av att ha en verkligt gemenskapsinriktad och praktiskt stödjande verksamhet i Grankulla. Som gruppledare är mitt mål att erbjuda en trygg, varm och inspirerande miljö där ensamföräldrar kan koppla av, träffa andra i liknande livssituationer och få konkret kamratstöd samt information om tjänster som underlättar vardagen.

Min vision är ett samhälle där ingen ensamförälder lämnas ensam med föräldraskapets utmaningar, utan där alla får det stöd de behöver, finner meningsfulla relationer och känner sig accepterade, värdefulla och välmående – både som individer och familjer.

Jag samarbetar nära med Pienperheyhdistys (ung. småfamiljsföreningen), vars värdefulla stöd möjliggör våra träffar genom till exempel barnpassning och mindre ekonomiskt stöd för rekreation. Föreningen är en nationell aktör som stödjer ensamföräldrafamiljers välmående genom kamratstöd, evenemang och påverkansarbete. Jag samarbetar även med Förbundet för Ensamföräldrar, som arbetar för ensamföräldrars rättigheter på bred samhällsnivå.

Vilka typer av evenemang eller aktiviteter erbjuder ni era medlemmar?

Jag erbjuder regelbundna kamratstödsträffar där ensamföräldrar kan koppla av, träffa andra i samma livssituation, dela erfarenheter och fokusera på sitt eget välbefinnande. Barnen får samtidigt möjlighet att leka och umgås med andra barn från ensamförälderfamiljer, vilket stärker deras känsla av att alla familjekonstellationer är lika bra, värdefulla och “normala”.

Aktiviteterna har hittills bestått av avslappnat umgänge med kaffe och tilltugg, kamratstöd, huvud- och nackmassage samt expertföreläsningar. Framöver planerar jag fler mångsidiga och inspirerande aktiviteter som främjar välmående, som yoga, mindfulness, konstterapi och andra former av egenvård. Även för barnen planeras ledda, inspirerande och utvecklande aktiviteter.

Gruppen utvecklas ständigt utifrån föräldrarnas behov och önskemål, och mitt mål är att bygga ett ännu starkare stödnätverk som förenar ensamföräldrar, skapar nya vänskaper och stärker gemenskapen i Grankulla. Jag välkomnar varmt alla aktörer som är intresserade – kommunen, församlingen, föreningar och lokala företag – att tillsammans bygga ett meningsfullt och stärkande samarbetsnätverk.

Rita Azar konstaterar att det också behövs stödfamiljer. Att fungera som stöd- eller fadderfamilj, som reservmormor eller -morfar, eller till exempel som en manlig
vän till ett barn kan vara en långvarig och
betydelsefull roll som ger barnet glädje och
trygghet. I dessa relationer kan det uppstå
vänskap och en stark kontakt som håller i sig
i åratal – och stannar kvar i hjärtat för alltid.

Hur kan gruppen konkret hjälpa föräldrar som kämpar i vardagen?

Vi erbjuder möjligheter att skapa barnvaktsringar och kamratstödsnätverk samt delar viktig information om tillgängliga tjänster. Jag har aktivt försökt främja samarbetet med lokala aktörer, så att föräldrar får bättre tillgång till stöd. I framtiden hoppas jag på mer samarbete kring exempelvis reservmormor-, manlig vän- eller fadderfamiljsverksamhet samt helgöppna barnparkeringar – särskilt viktiga för familjer med begränsade nätverk.

Jag vill också uppmuntra hela samhället att bygga en kultur där det är lättare att be om och erbjuda hjälp. I Finland kan tröskeln för detta vara förvånansvärt hög, även om en liten gest kan betyda mycket. Att ta ut soporna för en sjuk ensamförälder eller fråga under sin egen butikstur om hen behöver exempelvis mjölk – sådant kan göra stor skillnad.

Av egen erfarenhet vet jag hur mycket det har hjälpt när en granne hämtat mitt barn från dagis under en stressig arbetsdag eller bjudit på middag – det har varit ovärderligt. Också de nya bekantskaperna genom gruppen har visat sig vara värdefulla. Med en annan medlem har vi ibland hjälpt varandra med barnpassning, vilket gjort att jag kunnat gå på träning och hon hunnit hem i lugn och ro. En eller två pålitliga kontakter kan verkligen göra skillnad i en ensamförälders vardag.

Jag hoppas vi i Grankulla kan visa vägen för hur gemenskap och vardagsstöd kan byggas – med små insatser, men stor effekt.

Har du önskemål om hur det offentliga kunde stötta ensamföräldrar bättre?

Först vill jag tacka för de lågtröskeltjänster som redan finns – de är livsviktiga, särskilt för dem som saknar eget nätverk. Ett särskilt tack till personalen inom den öppna småbarnspedagogiken, som ofta hjälper föräldrar konkret och med hjärta – även när orken inte räckt till för att själv söka information eller tjänster. Finska församlingens perhesoppa-verksamhet på onsdagar är också ett fint exempel på en gemenskapsfrämjande mötesplats som underlättar vardagen och skapar trevlig samvaro för barnen.

Jag önskar att det offentliga – kommunen, välfärdsområdet och andra tjänsteleverantörer – samt andra lokala aktörer, såsom föreningar och kyrkan, kunde arbeta mer helhetsorienterat och lösningsfokuserat för att stötta ensamföräldrar. Den ensamstående förälderns välmående glöms ofta bort i strukturerna, trots att det direkt påverkar barnen och familjens vardag. Ensamföräldraskap kan ofta handla om ren överlevnad – men ingen ska behöva klara sig helt ensam.

Det vore viktigt att alla som möter dessa familjer förstår den ensamstående förälderns verklighet bättre, arbetar förebyggande och samarbetar. Just nu är det svårt att få en tydlig överblick över tjänsterna, och det kan vara utmattande att hitta dem – särskilt utan någon att dela ansvaret med. Akut stöd – som snabb, tillfällig barnpassning vid sjukdom – är i dagsläget svårt att få. Rådgivningar och andra aktörer kunde vara mer aktiva i att höra av sig: fråga direkt hur ensamföräldern mår och om hen behöver hjälp. Ofta orkar man inte själv reda ut komplicerade tjänstevägar – särskilt inte när man redan är utmattad.

Jag hoppas att det offentliga och andra aktörer också kunde stötta gräsrotsinitiativ konkret. Vår grupp behöver en barnvänlig lokal för helgträffar en gång i månaden. Det finns lämpliga utrymmen i Grankulla, men de är svåra att använda just på helger. Det handlar kanske om logistik – och jag hoppas vi kan hitta en lösning tillsammans.

Jag vill vara med och bygga ett nytt, praktiskt samarbetsnätverk i Grankulla, där olika aktörer kombinerar sin kompetens och utvecklar verksamhet som verkligen möter vardagens behov. Jag är öppen för samarbete och nya idéer – även ett litet steg i rätt riktning kan göra stor skillnad.

Grankulla har chansen att bli ett exempel på hur ensamföräldrar kan inkluderas starkare i det lokala välmåendearbetet – som jämlika, aktiva och värdefulla medlemmar i samhället. Ett respektfullt och inkluderande tillvägagångssätt gynnar oss alla i slutändan.

Hur många medlemmar har ni, och verkar ni på tre språk – finska, svenska och engelska?

Vi har i dagsläget omkring 40 medlemmar från Grankulla och närområden, och fler ansluter sig hela tiden. Vår kommunikation och våra träffar sker tvåspråkigt (finska och engelska), så att även de som inte talar finska eller svenska känner sig välkomna. Svenskspråkiga familjer är också varmt välkomna – såklart! Mångkulturalism och öppenhet är styrkor i vår grupp och speglar den verkliga gemenskapsandan i Grankulla.

GRUPPEN möts nästa gång 4.5 och 1.6 kl. 16–18, Villa Blom.

Yksinhuoltajatgrani@gmail.com

ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *