Rektor Tapani Ala-Reinikka har suttit i 24 år i stadsfullmäktige i Grankulla och varit ordförande för fullmäktige i tio år och styrelsen i fyra år. I vårens val ställde han inte längre upp som kandidat. Det sista stora uppdraget blev att fungera som kampanjchef för Samlingspartiet i Grankulla, men nu lämnar han sin kära hemstad bakom sig, eftersom en flytt tillbaka till födelsetrakterna väntar i sommar.

Dela artikeln:

Facebook

0

Twitter

Google

Email

Print

– Jag ansåg att det här är en tillräckligt lång tid i fullmäktige. Jag vill nu tillbringa min tid, förhoppningsvis länge än, i mitt barndomshem i Kurikka, där jag tillsammans med min fru Sisko har mycket att syssla med och pyssla om, säger Tapani Ala-Reinikka.

Tapani Ala-Reinikka är 83 år och har varit ordförande för fullmäktige i tio år. Han konstaterar att ordföranderollen inte har förändrats under tiden han haft posten.

– Men jag tycker att min personlighet har blivit mer jovialisk och förstående, så att man kan betrakta beslutsärenden ur flera perspektiv, och på så sätt har vi fått i stånd en saklig diskussion i fullmäktige om många beslut, säger han.

Vad är du särskilt stolt över under din politiska karriär och tid som ordförande?

– Generellt gillar jag inte att beslutsfattandet drar ut på tiden, och exempelvis detaljplaner leder ofta till besvär. Men jag är ändå nöjd med att det kom in besvär om detaljplanen för det andra affärshuset i centrum. Mellan de två byggnaderna skulle det annars ha blivit en ganska stor öppen vindtunnel. Jag förespråkade att byggnaderna skulle ligga tillräckligt nära varandra så att utrymmet kunde täckas över och bli till ett gallerigångstråk varifrån det är lätt att gå in i butikerna. Och så blev också detaljplanen ändrad, och de bostäder som var tänkta ovanpå affärshuset flyttades till tomten intill. På taket till affärshuset blev det parkeringsplatser med hissanslutning direkt till gallerigången och butikerna. En annan sak jag är nöjd med är att jag som rektor kunde göra flera förbättringar i planen att täcka innergården i Kasabergets skolcentrum för att skapa ett allaktivitetsutrymme. Den dåvarande stadsingenjören ansåg att användaren ska avgöra vilka förändringar som behövs.

Han är också särskilt nöjd med den goda och vänliga andan i fullmäktige- och utskottsarbetet.

– Vi kan vara oeniga om sakfrågor, men mötena går i positiv anda och efter besluten är vi goda vänner, utan ilska eller bitterhet, även om beslutet inte gått enligt min eller vår grupps åsikt.

Enligt honom är samarbetet mellan olika partier den politiska kryddan som ger gnista åt beslutsfattandet och det egna engagemanget.

– Genom diskussioner och kompromisser brukar man oftast hitta en lösning som alla kan acceptera. Men visst, beslutsfattandet kring detaljplaner drar ofta ut på tiden, ibland flera år, som exempelvis med det så kallade ormhuset. En viss smidighet i beslutsfattandet vore inte helt fel i framtiden! Som tur är har tjänstemännen ett professionellt tålamod när de gång på gång måste bereda omarbetade beslutsförslag.

Finns det något beslut du önskar hade gått annorlunda – eller som du ångrar?

– Byggandet av servicecentret Villa Breda borde ha finansierats med lån, eftersom räntan då var väldigt låg. Vi använde i stället miljonerna från försäljningen av tomter och byggrätter i Björkgårdsområdet. De intäkterna borde ha placerats i aktier och fonder, som då hade god avkastning och nu skulle ha varit stadens egendom. I allmänhet borde staden realisera överflödiga tillgångar och investera intäkterna för framtida behov.

Ala-Reinikka anser att skolornas attraktionskraft måste bevaras.

– Därför bör nybyggnationen av Kasabergets skolcentrum gå raskt framåt, och behovet av en ny finskspråkig lågstadieskola ska börja utredas. Bra skolor är Grankullas dragningskraft. Gymnasierna bör sammanslås och en internationell IB-linje inrättas i samband med det.

Vad kommer du att sakna mest från politiken och ordförandeskapet?

– När man redan som ung blivit ”smittad” av politik, så blir det säkert lite abstinensbesvär när man lämnar den aktiva politiken. Men jag kommer fortfarande att följa med både det nationella och det lokala beslutsfattandet och politiska lösningar. Jag har i åratal varit suppleant i Samlingspartiets partifullmäktige och genom det fått nära kontakter och vänskapsband även med rikets beslutsfattare. Det politiska och övriga förenings- och organisationsarbetet fortsätter – men spelplanen byts.

Har du några råd till din efterträdare – eller till unga som funderar på att ge sig in i politiken?

– Om du menar min efterträdare som fullmäktigeordförande, så är mitt råd att ge tid och möjlighet till diskussion, så att alla som vill får uttrycka sin åsikt om frågorna som det fattas beslut om. Det ger ledamöterna självförtroende och tillfredsställelse, även om besluten inte alltid går helt i linje med deras åsikter. Jag skulle gärna se fler unga i politiken. Som tur är verkar det åtminstone här i Grankulla som att unga visar allt större intresse för beslutsfattande. Till och med några av mina gamla elever sitter nu i fullmäktige. Det har varit roligt att samarbeta med dem och fatta gemensamma beslut.

Hur ser Grankullas framtid ut?

– Grankullas invånarantal har minskat de senaste åren och det har avspeglats också på livskraften bl.a. genom mindre skatteintäkter. Grankulla är mitt i Esbo, som utvecklas kraftigt. Det här borde utnyttjas genom stark utveckling av centrum och genom att locka företag från olika branscher att ha sina kontor i Grankulla. Den planerade höga byggnaden på Trafikledsverkets tomt intill stadsbanan skulle vara en bra lösning för det här. Vi har redan fungerande trafikförbindelser. Bygg en fungerande stadskärna mitt i villastaden. Stadshustomtens planering bör startas på nytt. Ett ämbetshus med omfattande parkering ska inte finnas mitt i stadens bästa och dyraste område.

I sommar går flyttlasset till Kurikka och Tapani Ala-Reinikka tar avsked av Grankulla:

– Jag tackar alla Grankullabor, beslutsfattare och tjänstemän samt församlingens personal för tiden i Grankulla som gympalärare, högstadiets och gymnasiets rektor och till slut som politisk beslutsfattare både i staden och kyrkan. Men trots allt känns det som att jag fick till stånd mer som lärare och rektor än som politiker. Hjärtligt tack till alla för min tid i Grankulla!