| - Historia

Gatunamnen i norra Grankulla

Vilken är bakgrunden till Grankullas 129 gatunamn? I den här artikeln tar vi upp namnen i norra Grankulla. I förra numret av KG granskade vi namnen söder om järnvägen.

Ett sätt att gruppera namn är att koncentrera en viss kategori namn till ett och samma område.

I Grankulla har man koncentrerat författar- och konstnärsnamn till Kasaberget. Där finns bildkonstnären Marcus Collin, skulptören Yrjö Liipola, författarna Jarl Hemmer och Mikael Lybeck – samt litet inkonsekvent Magnus Hagelstam, rektor för Grankulla samskola i 40 år. Om nya vägar ska dras i Kasaberget finns det lyckligtvis ännu många namn att ta av, såsom författaren Anu Kaipainen. Hon bodde i ca tio år vid Kasabergsvägen och var lärare i Kasabergsskolan.

När det gäller kända personers namn måste förresten vissa principer följas:

Personen bör vara avliden och namnet skall innehålla både för- och familjenamn. Bara Kaipainenvägen säger ju mycket litet. Men med föroch efternamn blir det hela mer intresseväckande och vi ställer kanske lättare frågan ’vem är det’?

Östra delen av Grankulla ligger mellan Helsingforsvägen och Mariavägen, ett småhusområde med fridfulla vägar. Helsingforsvägen hette tidigare Gröndalsvägen.

Trädgårdsvägen är en hyllning till Ebba Olsson och hennes stora violodling där. Den är borta men hennes villa står kvar.

Av de många kvinnonamnen som fått namnge våra stråk är bara tre personers identitet med säkerhet kända, de övriga kan ha tagits in för att bilda en grupp som ger en viss identitet åt området.

Signegränden beskrevs redan i den förra artikeln.

Sigrid Starck som bodde vid Sigridsgränden 12 var aktiv i Grankulla i mitten av förra seklet då hon bla grundade vår Marthaförening.

Mor Annas väg hyllar Anna Morelius som var mycket aktiv i hembygdsarbetet i Esbo, länge värdinna på Stens hemman.

Akademikernamn av Mikael Lybeck

Mellan Helsingforsvägen och Gallträsk finns också ett enhetligt småhusområde som fått akademikernamn; Kandidat-, Magister– och Docentvägen. De torde ha sitt ursprung i magistern och författaren Mikael Lybeck i Vallmogård. Dagens Doktorsgränden har bytts ut från tidigare Mikaelsgränden där man ansåg att Lybeck gick ner till Gallträsk för att bada – en uppgift som känns mycket fantasifull.

Ett sätt att namnge ett område var och är enligt en huvudled med ett visst namn som löper ut i gränder och stigar med samma namn, såsom exempelvis Kavall.

Kavallvägen var på 1910-talet en smal sandväg. Bengt Lybeck står här på muren som kantade Vallmogårds stora tomt på 4,5 hektar upp mot Kavallvägen. Bakom honom skymtar de två gavlarna till familjen Blanquettes villa, senare ägd av Bibelinstitutet. Den revs för ca 50 år sen. Tomten är tom i dag och har i ca 30 år ägts av Grankulla. Här har funnits en parktant och här finns fortfarande en lekplats. Längre ner i sluttningen växer gamla äppelträd och bärbuskar. Om några år inleds här byggandet av småhus över ett stort område mellan Kavallvägen och Gallträsk.

Kavallvägen, kostig ännu på 1800-talet, går mot Kavall hemman (borta sen länge) i Gröndal och har gett upphov till en stor koncentration av sammanlagt nio vägnamn på Esbosidan, Kavallåkern och Kavallängen bara för att nämna två.

Bakom Hovrådinnans stig döljer sig Anni Westzynthius, änka efter hovrådet H.W. Westzynthius. Hon hör till de aktivaste kvinnorna i Grankullas historia och var ekonom i Grankulla samskola i flera decennier. Hennes villa stod i hörnet av Kavall– och Docentvägen. Till villan hörde en tennisplan, i dag under Kavallvägen.

Namn från två första villaägarna

De två första villaägarna vid Gallträsk är enligt uppgift byggmästarna Elia Heikel och Emil Lindstedt som där fått varsin väg.

I närheten av Lindstedtsvägen finns däremot några namn som förbryllar något:

Strandbovägen kommer antagligen från strandbodarna vid Gallträsk. Bodarna hörde, liksom de många badhusen, till villorna där.

Bastbacken kommer från basten i lindarnas stammar som växte på berget invid och Richardsgränden från byggmästare Richard Willman som hade en villa vid gränden. Hans namn kunde gärna skrivas Richard också på finska.

Längre västerut finns Siestagränden som minner om caféet och restaurangen Siesta. Restaurangrörelsen sköttes av skulptören Alpo Sailos hustru Helga och var ett populärt utflyktsmål från slutet av 1920-talet till 1950-talet.

Villan står kvar, ritad av arkitekt Gunnar Strengell ca 1907.

Berömda skulptörer bakom Sailogränden

Familjen Sailo har gett namnet åt Sailogränden med två kända skulptörer, Alpo och sonen Jyrki.

Alpo Sailos kanske kändaste verk i dag är runosångerskan Larin Paraske vid Mannerheimvägen. Om henne har författaren Anu Kaipainen skrivit boken Poimisin heliät hiekat, en vacker hyllning till en nästan utdöd sångkultur.

Alpo Sailos villa Helkavuori vid Sailogränden 12 föreslås få skyddsbeteckning, se Kaunis Grani nr 13 / 11.11.2014.

Den är Grankullas enda villa som inspirerats av karelianismen, uppförd 1907.

Jyrki Sailos förslag till Mannerheimstatyn kan ses i Kauniala, i byggnadens gamla del, första våningen.

Många har frågat vad det ganska nya namnet Båtlänningsvägen betyder. Namnet berättar om en plats där bå- tar dras upp, i Klappträsks fall ’lämnas’ båtarna.

På andra sidan Åbovägen, som till stor del byggdes på cementplattor under 1930-talet, ligger hälsocentralens bäddavdelning Ekkulla på det tidigare hemmanet Petas mark. Namnet Petas kommer troligen från Petrus, ett gammalt ägarnamn.

Vita bandet hjälpte landsortsflickor

Uppe på den långa åsen ovanför Gamla Åbovägen (från 1500-talet) finns Vita Bandets väg. Namnet kommer från en internationell organisation som mycket länge existerat i Finland och vars främsta uppgift i tiden var att hjälpa unga landsortsflickor till rätta i storstäderna. Organisationen övertog fröken Ida Nissens stora pensionatsvilla och döpte den till Emmaus-hemmet. Ida Nissen hade låtit bygga villan enligt ritningar av arkitekt Lars Sonck. Emmaus-hemmet revs på 1970-talet och fick ge vika för radhus. På Ida Nissens tid – och kanske senare – kunde man gå längs en liten stig uppe på åsen mellan hennes rekreationshem ”Rekis” och Bad Grankulla. Den användes av badgäster och personal och kallades ”kärleksstigen”.

Elevhemsvägen ledde i tiden ner från Stationsvägen förbi det gamla elektricitetsverket, idag vårt byggnadskontor, och fortsatte mot Bad Grankulla.

Grankulla samskolas elevhem Granhult och Berga låg vid vägen där Granhultsskolan finns i dag.

I närheten av Bad Grankulla (”Badet” då, Kauniala i dag) finns Hjalmarstigen, troligen uppkallad efter läkaren Hjalmar Lydecken.

Mitt emot finns en liten ”privat” vägstump, Kallegränden, troligen döpt efter en familjemedlem i det lilla huset vid gränden.

Stockmann delade med sig av sin skog

Frans Stockmann har gett Stockmannsvägen dess namn. Han donerade sitt stora område i Kasabergsskogen till Grankulla.

’Han hade tänkt bygga en stor villa där men dog i ”spanska sjukan”, en häftig influensa som drog över Finland kring 1920. Bara stenfoten byggdes, det som vi i dag kallar ”Stockmanns ruiner”.

Det var i tiden inte ovanligt med rastplatser vid backar.

De märkliga namnen Krogbergsvägen och Mossakrogsvä– gen kommer från en krog som antas ha funnits i närheten av Bembölevägen vid den branta backen upp från Esbo-hållet. Gammalt folk talar ännu om Brådbrinksbacken, andra om ”Talobacken”. Brinken är fortfarande bråd.

Namnet ”Talobacken” kommer från socialdemokraternas föreningshus i det skarpa hörnet av Gamla Åbovägen och Bembölevägen. Huset är rivet och platsen tom.

Mossen invid med höga granar och fuktig grönska kunde berätta mycket om förbudslagstiden och gömställen för smuggelsprit men det är en annan historia.

Bembölevägen kan ses som en fortsättning på Stationsvägen, den gamla ”kvarnvägen”. Den viker av strax efter hälsostationen och går här på det gamla postkortet från ca 1910 via den branta backen ner mot Jorv gård där sjukhuset nu byggs till. På bilden skymtar en av den gamla gårdens många stugor. I dag står en del av sjukhusets personalbostäder där.

Bredavägen var ”flott” Broadway

I den västligaste delen av Grankulla finns flera vägar som ännu förtjänar några ord.

Bredavägen är en viktig huvudled som tidigt fick sitt namn efter Breda torp längst i väster och fortfarande på plats. Bland traktens unga kallades vägen lite skämtsamt amerikanskt flott för ”Broadway” på 1950-talet.

Rolf Stenberg, för ca 100 år sen verksam bland annat inom det år 1910 grundade Grankulla elektricitetsverk har gett namn åt Stenbergsvägen.

Sotargränden hör till försöken att få in några yrkesnamn, till denna kategori hörde även Kaptensvägen, i dag Dalvägen.

Några namn på norra sidan är självklara såsom Stationsvägen. Några kvinnonamn förblir gåtor; Svea och Inga.

Elin Wilhelmsson kan ha gett namnet åt Elinstigen och några andra personnamn beskrevs redan i den förra artikeln.

Ett namn kvarstår dock som har att göra med att Grankulla alltid har förknippats med sport i olika former.

Därför Sportvägen!