| YLEINEN - ALLMÄN

Våryra fåglar drillar och blommornas färgprakt lyser upp också de regniga dagarna: här börjar trädgårdsstadens sommar

Förra sommaren gick rabatterna i blåvitt självständighetens jubileumsår till ära, och som omväxling är det nu dags för varma färgskalor. På parkområdena i allmänhet ligger fokus på bekämpningen av främmande arter, medan Odenwallsparken, med centralt läge i staden, rustas upp.

Rosa och orange är sommarens färger

Som vi alla vet är det svårt att spå vad sommarvädret kan tänkas bli. Detta innebär en utmaning inte minst då vi planerar säsongsväxterna, de så kallade sommarblommorna. Utplanteringsväxterna för sommaren väljs föregående höst, eftersom odlingen ska konkurrensutsättas redan före julen. Därför faller valet i huvudsak på sorter som bombsäkert blommar utan att låta sig nedslås av första bästa hagelskur. Den förra växtsäsongen var sval och regnig, vilket gjorde att växterna uppnådde sin fulla storlek först mot slutet av juli. Vi ska hoppas att vi får en varmare sommar i år! Som stomme för sommarsäsongens planteringar väljer vi friska sorter som vi har goda erfarenheter av från tidigare år. SunPatiens, en impatienshybrid som var en nyhet hos oss för några år sedan, blommar bra och har därför valts till årets huvudsakliga sommarblomma, med flankstöd från sommarrudbeckior, paradisblomster och storväxta begoniasorter. Som en specialitet i årets planteringar provar vi med palettblad eller coleus, som har flerfärgade, dekorativa blad. Fjärilsväxter är framför allt de ovan nämnda rudbeckiorna, medan lejongapen lockar till sig humlor. Svärmare kan man få se vid de blommande petuniorna som kommer att finnas i blomstertornen framför stadshuset.

Blomsterbåten i Gallträsk målas vit i år. Där planterar vi växter som trivs i båten: tätväxande ampelskära tillsammans med högväxta ricin. En ny växt som testas i båten i år är Dragon Wing –begonior, som växer sig särskilt stora.

I stadens urval av utplanteringsväxter ingår varje år närmare 70 olika arter eller sorter, och om du vill veta mer om växterna kan du sända din fråga till stadsträdgårdsmästaren emmi.silvennoinen@grankulla.fi eller underhållsträdgårdsmästaren minna.aavalehto@grankulla.fi.

Odenwallsparken ska bli en trivsam park att vistas i

Invid Stationsvägen, nedanför ungdomsgården och Svenska skolcentrum, ligger Odenwallsparken med sina klippterrasser och fina torrfuror. I parken förekommer även häggmispeln (Amelanchier spicata), som har ett buskformigt växtsätt och som definieras som en skadlig främmande art i den nationella strategin för främmande arter som gavs ut av jord- och skogsbruksministeriet 2012. Under årens lopp har häggmispeln spridit sig över parken och trängt undan annan växtlighet. Buskarna har regelbundet skurits ned, men det har inte hindrat växten från att snabbt sprida sig med hjälp av nya rotskott. I år tar vi hårdare tag i bekämpningen, främst genom att gräva upp rötterna. Samtidigt är målet att rusta upp områdets västra del till en trivsam park att vistas i: släta klippor som är trevliga att sitta på putsas upp och sittplatser byggs också på lämpliga ställen, belysningen förbättras och växter som trivs i den klippiga miljön planteras in. Områdets natur kartläggs med målet att skydda värdefulla växter. Arbetet delas upp på två år.

Förvildade trädgårdsväxter kan bli skadliga främmande arter

En främmande art är en art som har spritt sig från sin ursprungliga miljö till någon annan plats till följd av människans verksamhet. En del av de främmande arterna kan sprida sig väldigt snabbt i en ny miljö och orsaka problem för sådana arter som naturligt förekommer på platsen. I den nationella strategin för främmande arter klassas de främmande arterna bl.a. som skadliga och särskilt skadliga. I Grankulla har bekämpningen av vissa främmande arter redan pågått i många år, och förra året gjordes en utredning av vilka främmande arter som förekommer inom staden. Utredningen tar upp trettio växt- och djurarter som bör hållas under uppsikt och en strategi har gjorts upp för att bekämpa dem. Bland växterna har förekomsten av jätteloka (Heracleum sp.), som klassas som särskilt skadlig, och jättebalsamin (Impatiens glandulifera), som klassas som skadlig, nu fåtts under kontroll. Frön av båda växterna finns dock lagrade i marken, så bekämpningen måste fortsätta. En lokal specialitet bland de främmande arterna hos oss här i Grankulla är tysklönnen eller sykomorlönnen (Acer pseudoplatanus), som finns i Paul Olssons park. Där har den spritt sig lokalt i västra delen av parken, där den kväver nästan alla andra arter. Åtgärderna fokuserar på att hålla beståndet under kontroll inom samma område genom att ta bort alla träd som bildar frö. Det finns ett tiotal förekomster av parkslide (Fallopia japonica) och jätteslide (Reynoutria sachalinensis) i Grankulla och det har visat sig mycket svårt att bekämpa dessa växter i skogsmiljö. Växterna kan bekämpas t.ex. genom att man täcker över beståndet med marktäckningsduk som inte släpper igenom ljus och låter marken vara täckt i flera år. Vår mest bekanta rosenbuske i stadsmiljö, vresrosen (Rosa rugosa), klassas som särskilt skadlig, eftersom dess frön sprids väldigt effektivt av fåglarna och buskarna har en tendens att bilda stora och täta bestånd över sandstränder och liknande områden. Även om rosenbuskarna inte orsakar några lokala problem hos oss här i stan är rekommendationen att man ska ersätta buskarna med andra sorter t.ex. i samband med ombyggnadsarbeten för att förhindra spridningen av frön. Bland vresrosorna (rugosa) finns det sorter som inte sprider sig lika kraftigt och till och med sorter utan nypon, och dessa kan man lugnt plantera.

Utredningen över främmande arter i Grankulla kan läsas på stadens webbplats: www.kauniainen.fi/vieraslajit (tills vidare endast på finska). De vanligaste främmande arternas växtplatser finns utmärkta på kartan och ytterligare observationer kan anmälas till underhållsträdgårdsmästaren per e-post: minna.aavalehto@grankulla.fi

Staden fäller träd bara då det är motiverat

Träd och andra växter är mycket viktiga i en trädgårdsstad som vår. I Grankulla vill vi bevara träden så långt det bara är möjligt, både av ekologiska skäl och med tanke på stadsbilden. I själva verket fäller vi träd nästan uteslutande på grund av byggarbeten eller då enskilda träd visar sig utgöra en risk. Fällning av träd kan ibland väcka diskussion. Ibland hänvisar folk till att stubben efter ett fällt träd ”ser helt frisk ut”, men det gäller att komma ihåg att stubben ofta inte visar några tecken på det verkliga problemet. Trots att stubben ser frisk ut kan själva trädet ha haft en farlig lutning, skadade rötter eller i vissa fall kan trädtoppen angripas av torka eller röta utan att det påverkar stubben. En björk kan till exempel angripas av vitröta eller sprängticka, som båda orsakar röta högt upp på stammen. Ibland måste ett träd fällas om man har blivit tvungen att gräva i marken vid rötterna eller om man planerar grävarbeten som påverkar rötterna. Utan starka rötter kan ett stort träd inte stå stadigt. Det är väldigt viktigt att avgöra om ett träd i dåligt skick utgör en fara. Det är särskilt viktigt att kontrollera säkerheten på gator och i parker, dvs. de platser där människor rör sig. I skogsområdenas ekologi utgör murkna träd däremot ett naturligt inslag. Trots att Grankulla till arealen är en rätt liten stad så har vi värdefulla, skyddade naturområden: Kasabergsskogen, Kikarbergets ädelträdsskog och Träskmossen.

 

Stadens underhållsenhet sköter årligen om trädbeståndet, dvs. fäller träd, samt tar bort mindre träd och trädgrenar inom gatuområdena. Enligt 6 § i lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden ska kommunen hålla torg, öppen plats, park och annat med dessa jämförligt allmänt område i kommuns besittning i sådant skick som områdets användningssyfte kräver.

  1.  Kommunen ska svara för ändamålsenlig uppföljning av träd som växer på allmänna områden och eventuella åtgärder som behövs: ansvaret för trädens skick och för skador som orsakas av att ett träd som konstaterats vara i dålig skick faller tillhör alltid ägaren till området eller fastigheten. Kommunen ska säkra att man tryggt kan röra sig på allmänna trafikleder.
  2. Växtlighet som utgör synhinder tas bort längs med vägkanter, på korsningsområden samt kring trafikmärken, vägskyltar och gatlampor. Växtlighet på gång- och körbanor är också ett hinder för underhållsfordonen. Ägarna till privata tomter ska se till att på eget initiativ ta bort växtlighet som sträcker sig in på allmänna områden innan växterna orsakar problem. Om tomtägaren inte kapar de utskjutande grenarna, kommer staden att göra det.

Kom med i talkoarbetet för att rensa bort jättebalsaminer tillsammans med anställda från underhållsenheten. Arbetet pågår i skogen nordost om Gallträsk 27.6.2018 kl. 12–15. Vi samlas i vägkorsningen vid Kavallvägen 44, Grankulla.

ÖVERSÄTTNING: MONICA SONCK