| KAUPUNKI - STADEN

Skolmaten i Grankulla fick vitsordet 7,6: ”Oftast gott och näringsrikt”

Grankulla stads kostservice har genom en omfattande enkät undersökt vad skolans elever och personal anser om skolmåltiderna.

– Sammanfattningsvis är jag glad över att väldigt många tackar för maten i svaren, säger Jaana Kokki, Grankulla stads chef för kost- och rengöringsservice.

– Sammanfattningsvis är jag glad över att väldigt många tackar för maten i svaren, säger Jaana Kokki, Grankulla stads chef för kost- och rengöringsservice.

Resultaten kom i maj.

– Jag var också positivt överraskad över mängden svar. Om vi inte får respons, kan vi inte utveckla skolmaten.

Totalt 965 personer av skolornas elever och personal svarade på enkäten. Av dem sade sig 72 procent äta i skolan dagligen.

– Det här är klart över det nationella genomsnittet, berättar Kokki.

– Kostservicen är inte ekonomiskt eller ekologiskt hållbar om maten som vi tillreder blir till matsvinn. Det är också felanvändning av personalresurserna. Därför är det viktigt att vi utvecklas utifrån den respons vi får.

Ungefär var femte äter skolmat tre–fyra gånger i veckan. Var tionde av dem som svarade på enkäten äter skolmat endast en eller två gånger i veckan. Orsaken var bland annat att skolmaten inte motsvarade de egna matvanorna.

Ugnskorv och spenatplättar hör till favoriterna

Eleverna och personalen fick också ge skolmaten ett vitsord. I betyget i maj 2024 fick skolmaten i Grankulla vitsordet 7,6.

– Skolmaten är oftast god och näringsrik. Salladsbordet kunde vara mångsidigare, kommenterade en av dem som svarade på enkäten. I Grankulla hör ungskorv, spenatplättar, makaronilåda, pyttipanna och siskonkorvsoppa till favoriterna.

– Husmanskosten verkar fortfarande stå högt i rang, kommenterar Kokki.

Antti i Mäntymäkis kök är alltid vänlig, på gott humör och flexibel, var en av kommentarerna i skolmatsenkäten. Eleverna och personalen fick ge respons på maträtterna och måltiderna. På bilden tillreder Antti Altonen, köksansvarig, lunch för
Mäntymäen koulu.

Grankulla stads kostservice ville genom skolmatsenkäten den här våren också utreda hur eleverna och personalen skulle utveckla sina dagliga maträtter. Kokki observerade att enkätdeltagarna önskar ett mångsidigt salladsbord. Ungefär hälften ansåg att skolornas salladsbord är lockande, men en tredjedel önskade bland annat oftare frukter och hellre självskurna grönsaker än salladsbord som är ihopsatta av färdiga salladspåsar. I de öppna svaren fanns även önskemål om vattenmelon.

Många ungdomar oroar sig för klimatet

De finsk- och svenskspråkiga skolorna i Grankulla har en vegetarisk dag i veckan. Utifrån svaren går åsikterna allra mest isär gällande den vegetariska maten. De flesta av enkätdeltagarna understöder klimatvänligare vegetarisk mat bara ökningen av grönsaker koncentrerar sig på till exempel ett mångsidigare utbud på salladsbordet och mer servering av frukter, berättar Kokki.

– Det kunde vara den riktning som vi går mot för att göra skolmaten klimatvänligare.

De här önskemålen stöder stadens mål att bli klimatneutralt. Grankulla har som mål att vara en klimatneutral stad före år 2030.

I önskemålen kom det även fram att ungdomarna är vana vid att smaka på mat från olika länder. Kostservicen tillreder dagligen 3 000–3 200 portioner. Tyvärr har vi inte tid att rulla sushi även om barnen önskade det i sina svar, berättar Kokki.

Skolmatsjuryer även i högstadierna

Tiden som är reserverad för skolmåltiderna är 30 minuter, vilket de som svarade på enkäten var nöjda med. 82 procent ansåg att tiden räcker till. Grankulla stad anser att det är viktigt att involvera barn och unga i utvecklingen av skolmaten. Lågstadierna har skolmatsjuryer och den här våren har också högstadierna inlett verksamhet med skolmatsjuryer. I maj ordnades provsmakning av nya maträtter i samarbete med skolmatsjuryerna och centralkökets personal. I skolorna cirkulerar också två Smiley-terminaler som ger staden direkt respons på vad som smakar gott och vad som inte gör det.

I skolmatsenkäten saknades endast svar från elever i årskurserna 1–3 för de har ännu inga Wilma-koder och kunde därför inte delta i enkäten.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *