Det är torsdag och seniorer från Grankullas finsk- och svenskspråkiga pensionärsföreningar börjar samlas i den stora salen i Villa Junghans. Det är dags för Kauniainen–Grankulla–Bridge (KGB)-klubbens speleftermiddag.
KGB grundades för drygt 30 år sedan och har under årens lopp vuxit från en liten grupp spelare till en gemenskap med över 40 entusiastiska spelare. Klubbens ordförande är Folke Tegengren.
– Grankulla stad har understött pensionärernas hobbyverksamhet genom att erbjuda spellokaler, vilket har möjliggjort bridgeklubbens verksamhet i dess nuvarande omfattning. Vid de veckovisa spelträffarna – med undantag för sommarsäsongen – fylls 5–8 spelbord med 20–32 spelare. Verksamheten är organiserad och aktiv. Grankullas bridgeklubb tillhör inte Finlands Bridgeförbund och deltar inte i tävlingsverksamhet. I stället fokuserar klubben på att främja ett gemensamt intresse bland pensionerade medlemmar och att upprätthålla mental vigör, säger Eero Jussila, som varit medlem i KGB i 30 år och var tävlingsledare 2014– 2025. Det här är framför allt nöje och umgänge, där det inte spelar någon roll om man vinner eller förlorar, sammanfattar Jussila.
Jussila är 91 år och en av fyra medlemmar över 90. De flesta spelarna är över 80. Han berättar att han gick en grundkurs i bridge vid 45-årsåldern och har spelat sedan dess.
Enligt tävlingsledaren Carola Tengström behöver man inte bli avskräckt av spelets mångsidighet – grunderna lär man sig utmärkt redan på en nybörjarkurs, och på fortsättningskurser kan man fördjupa sina kunskaper. Grundkursen ger färdigheter för klubbspel och en bra grund att utvecklas vidare från.
excel-tabeller har ersatts av surfplattor, där varje spelbord registrerar resultaten i en databas.
Bridge är ett intellektuellt utmanande, mångfasetterat skicklighetsspel som spelas i par. Reglerna är svåra att sammanfatta kortfattat, och spelets finare nyanser öppnar sig först genom att spela.
– Vi har spelare som började spela först för några år sedan och som har kommit fint in i gemenskapen. Förutsättningen är att man hör till den finsk- eller svenskspråkiga pensionärsföreningen i Grankulla och behärskar grunderna i bridge. Nästa grundkurs börjar i början av nästa år, tipsar Tengström.
En av de nyaste medlemmarna i KGB är klubbens sekreterare Marjatta Liljeström. Hon gick en grundkurs för ett par år sedan och vågade efter den första nervositeten börja spela i Villa Junghans tillsammans med de andra klubbmedlemmarna.
– Visst är det så att de som har spelat länge redan är riktiga veteraner, men när man spelar med en partner på samma nivå spelar skillnader i kunnande ingen roll – inte heller om man kommer sist på resultatlistan. Det viktigaste är spelglädjen och man märker att man hela tiden lär sig något nytt, säger Liljeström.
Före Liljeström var Ullabella Wrede klubbens sekreterare. Hon har varit medlem i 15 år och skötte sekreteraruppdraget i 11 år.
– Jag kom i kontakt med bridge genom mitt äktenskap och blev snabbt intresserad av spelet. Jag har spelat största delen av mitt liv, även om det har funnits längre pauser. Jag minns när jag fick ett telefonsamtal där jag blev tillfrågad om jag ville gå med i Grankullas KGB. Jag fick rysningar ett ögonblick, eftersom jag trodde att någon försökte värva mig till KGB som agent, skrattar Wrede.
En tradition i klubben är också en årlig bridgekryssning till Stockholm.
– På både ut- och hemresan spelar vi, och på kvällarna njuter vi av en gemensam middag. Vi föredrar Viking Line eftersom de har all utrustning som behövs och reserverade spellokaler. Vi får förstås några timmar över för att bekanta oss med Stockholm, men spelandet är det viktigaste med resan, berättar Liljeström.
Spelen i Villa Junghans är inte bara hjärngympa. Den drygt fyra timmar långa spelomgången avbryts av en kaffepaus på cirka tjugo minuter, då man byter nyheter och stärker vänskapsband som byggts upp under åren.
Bridge är ett av världens mest populära kortspel. Det är ett mångfasetterat kortspel som kräver skicklighet och spelas i par. Bridge utvecklades till sin nuvarande form vid övergången mellan 1800- och 1900-talet. Harold Vanderbilt publicerade 1925 reglerna han utvecklat, och de används fortfarande nästan i samma form i dag.
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ