Grankulla stads räkenskapsår 2021 går cirka 0,8 miljoner euro på minus. Trots underskottet är resultatet klart bättre än budgeterat.
Resultatet rensat från engångsposter är cirka -1,5 miljoner, vilket är cirka 3 miljoner euro bättre än i den ursprungliga budgeten.
Att resultatet 2021 blev bättre än budgeterat förklaras framför allt av att skatteintäkternas utveckling var mer positiv än vad man förutsåg i budgeten. Stadens totala skatteintag var cirka 74,7 miljoner euro, det var mer än 6 miljoner euro högre än prognosen i stadens budget. Budgetens prognos var ytterst konservativ på grund av pandemin och den ekonomiska utvecklingen i Finland 2021 var klart bättre än väntat.
Verksamhetskostnaderna 2021 ökade tyvärr rekordsnabbt och överskred mångfalt de senaste årens genomsnittliga kostnadsökning. Ökningen av personalkostnader var sett till läget relativt måttlig, ökningen var cirka 3,2 % jämfört med föregående år. Däremot ökade köpandet av tjänster i rekordsnabb takt, mer än 17 %. Den största delen av kostnadsökningen kan direkt eller indirekt tillskrivas pandemin, men i bakgrunden påverkade även de senaste årens snabba befolkningsökning och det ökade tjänstebehovet det leder till. De slutliga direkta kostnaderna för egen coronaverksamhet var 2 515 000 euro men de indirekta som coronan orsakat var mycket större än så. Social- och hälsovårdsministeriet ersatte staden för utgifter på grund av corona efter en ansökan för perioden 1.1- 31.8.2021 med 1 562 560 euro. I bokslutet har för återstoden av året gjorts en reservering på ytterligare 600 000 euro för tilläggsersättning av staten. Budgeten för 2022 som fullmäktige har godkänt har ett överskott på cirka 1,1 miljoner euro. För att komma till ett så bra resultat förutsätts att den mycket osäkra utvecklingskostnadsersättningen på nästan 2,5 miljoner euro och en försäljningsvinst på markegendom på 1,2 miljoner euro förverkligas samt att också den snabba skatteintäktsökningen fortsätter. När budgeten gjordes upp kunde ingen förutse kriget i Ukraina och de omfattande sanktionerna det utlöste. Det påverkar utan vidare också Finlands ekonomiska utveckling och därigenom Grankullas totalinkomster. Och trots att mediernas uppmärksamhet av förståeliga skäl flyttat från pandemin till Ukraina orsakar pandemin fortfarande både direkta och indirekta utgifter för staden.
Trots att det råder mycket osäkerhet kring de ekonomiska prognoserna 2022 är frågetecknen kring 2023 ännu större. Staden har börjat skapa en ekonomisk ram för 2023, men den förverkligas i ett läge där Finansministeriet ännu inte uppdaterat kalkylerna för nästa år. I och med social- och hälsovårdsreformen kommer uppskattningsvis mer än 40 % av Grankullas inkomster i form av statsandelar (i det här räknas inte verksamhetsintäkter in). Det här innebär att noggranna och uppdaterade kalkyler av Finansministeriet är nödvändiga för att kunna skapa en realistisk bild av det ekonomiska läget och därigenom kunna göra upp en realistisk budget.
Till slut några ord om kriget i Ukraina. Grankulla stad har skänkt 10 000 euro, det vill säga cirka en euro per invånare, till Finlands Röda Kors katastroffond till humanitärt arbete i Ukraina. Staden förbereder sig också tillsammans med andra aktörer att ta emot ukrainska flyktingar som fått tillfälligt skydd. Trots att jag inte tror det är sannolikt att det blir ett verkligt behov för befolkningsskydden kan jag konstatera att läget vad gäller befolkningsskyddskapaciteten i Grankulla är bland det bästa i landet och att de befolkningsskydd som är på stadens ansvar är i god beredskap.
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR
ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ