Ilmoitus
Ilmoitus
De två veckor som blev kvar av semestern efter flytten använde jag till att lära känna min nya hemstad. Första intrycket var lite förvirrat: hur kan man få så vänlig service överallt? På pizzerian, mataffären, apoteket, posten, Alko eller caféet, på alla ställen behandlas du som den bästa av kunder.
På gatan ler de som kommer emot en, vissa t o m hälsar. Vid skyddsvägen hinner du inte fram innan bilarna stannar för att släppa dig över. En kulturchock, och jag flyttade hit från Esbo, bara fyra minuter med tåg härifrån. Allt som allt en förtjusande liten trädgårdsstad med blomplanteringar och utan störande graffiti.
Om jag ska gräva fram något kritiskt så kanske det skulle vara att graniborna kunde plocka upp hundskiten lite noggrannare. Med den här erfarenheten funderar jag på riktigt hur man kan förklara detta? Har jag bara råkat vara på rätt plats i rätt tid? Jag hoppas att det här inte bara är första intrycket utan att Grani på riktigt är en såhär charmig bostadsort.