I skrivande stund har jag jobbat fyra veckor som stadsdirektör i Grankulla. Jag har hunnit bekanta mig med bl.a. stadens skolor och hälsocentral samt idrottsanläggningar och kulturlokaler. Jag har också sett en handbollsmatch med HC West och träffat bl.a. Grankulla Företagares styrelse. Besöken på stadens verksamhetsställen och träffarna med olika organisationer fortsätter. Jag har också som mål att träffa kommuninvånare på ett info- och diskussionsmöte under våren.
I Finland råder för närvarande en allmän atmosfär av pessimism och negativism. Läget är förvisso vanskligt men blir inte bättre av att vi sjunker ner i missmod. Det jag gläds över efter träffarna under de första veckorna är personalens och Grankullabornas positiva inställning till framtida utmaningar. Överallt har folk varit fulla av utvecklingsidéer och framtidstro. Till kommande utmaningar hör ekonomin under de närmaste åren och den s.k. vårdoch regionförvaltningsreformen.
Målen för vårdreformen, bl.a. en fungerande och integrerad social- och hälsovård, är i sig väl värda att stödja, men bakom dem spökar regionpolitiska strävanden. Av statsrådets beslut om antalet självstyrande områden kan man dra slutsatsen att de officiella och inofficiella målen inte nödvändigtvis går hand i hand. Det ser ut som om tillkomsten av en ny förvaltningsnivå – i praktiken landskapsförvaltning – har blivit huvudmålet.
Samtidigt har det ursprungliga målet med reformen, en fungerande och kostnadseffektiv social- och hälsovård, kommit i skymundan. Lösningen som bygger på de nuvarande landskapen skiljer sig avsevärt från experters syn på saken bl.a. i fråga om antalet områden. Risken är också överhängande att speciellt huvudstadsregionens skattebetalare i allt högre grad hamnar att finansiera kommuner och landskap i resten av landet. Som verksamhetsmässigt hot vid sidan av finansieringslösningen kan man se det faktum att huvudstadsregionens annorlunda karaktär inte på något sätt beaktats i reformen.
Grankulla stad har som ambition att tillsammans med övriga regionens kommuner och samarbetsparter på alla sätt arbeta för att få regionens särdrag beaktade i reformen. Mätt med nästan alla mätare hör Grankulla till toppskiktet bland kommunerna. Det finns inte heller någon orsak varför det inte skulle förhålla sig så också i fortsättningen. Befolkningstillväxten fortsätter, och även om ekonomin utgör en stor utmaning också för Grankulla under kommande år, är stadens problem ändå rätt små jämfört med många andra kommuner. Den framtidstro jag redan nämnde och den förändringsberedskap jag sett i staden hjälper oss att svara på framtida utmaningar. Också vad gäller stadens centrum görs det som bäst framsteg som kommer att generera en klar förbättring i service- och bostadsutbudet.