| PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN

Hur ser framtidens kommun ut?

Många funderar på hur framtidens kommun kommer att se ut efter att social- och hälsovårdstjänsterna överförts på självstyrande områden.

Riktlinjerna ger vid handen att kommunerna efter det inte ens kan stå som producenter för tjänsterna. Social- och hälsovårdstjänsterna utgör 40–50 % av kommunernas verksamhet, hela 60 % i en del kommuner. Motsvarande inkomster och kostnader faller bort ur kommunernas budget och enligt en del bedömningar borde kommunernas skatteprocenter sänkas med upp till 12 procentenheter till följd av att dessa uppgifter faller bort.

Kommunens roll som producent av tjänster, i synnerhet social- och hälsovårdstjänster, har alltid varit framträdande, men kommunen är också mycket annat. Enligt kommunallagen ska kommunen främja sina invånares välfärd och sitt områdes livskraft samt ordna tjänsterna för sina invånare på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt.

Ansvaret för att främja invånarnas välfärd kvarstår alltså hos kommunerna trots att social- och hälsovårdstjänsterna överförs på de självstyrande områdena. Det är viktigt att kommunerna har en klar uppfattning om vad det innebär att främja invånarnas välfärd. Ett samarbetsnätverk mellan kommunerna och de självstyrande områdena måste byggas upp till stöd för denna uppgift. Olika organisationer inom social- och hälsovården kommer säkert att få en betydande roll som samarbetspartner till kommunerna i att främja välfärden.

Kommunerna kommer fortsättningsvis att ordna och producera tjänster för kommuninvånarna inom undervisnings- och kultursektorn, som omfattar bl.a. småbarnsfostran, den grundläggande utbildningen, gymnasieundervisningen, motions-, ungdoms-, kultur- och biblioteksverksamheten. Fastän Lauri Tarasti i sin utredning föreslog att en del av kommunens uppgifter skulle överföras på de självstyrande områdena, borde de tekniska tjänsterna till största delen kvarstå i kommunens regi. De tekniska tjänster som kommunen fortsatt skulle sköta omfattar åtminstone markpolitik, planläggning och planering av markanvändningen, trafik och trafikleder, bostadsärendena och byggnadstillsynen.

Kommunens roll i att främja sitt områdes livskraft bör bli mer framträdande för att kommunerna ska kunna behålla sin livskraft även efter social- och hälsovårdsreformen. Hur kan vi i fortsättningen stödja näringslivet samt föreningar och fri medborgarverksamhet mer effektivt än tidigare så att kommunens livskraft består? För att begrunda denna och liknande kvistiga frågor har regeringen startat projektet Framtidens kommun. Projektet utgår från parlamentarisk beredning och bygger upp en vision av framtidens kommun 2030. En mellanrapport om kommunens roll kommer att färdigställas före utgången av år 2016. Även Kommunförbundet har ett eget program på temat Framtidens kommun.

Trots alla förändringar kommer kommunen att fortsätta att vara en självstyrelseenhet, som innehar en mycket viktig roll i att främja lokal identitet och demokrati. Den rollen kommer säkert att accentueras och det är också viktigt att den framhävs då kommunens roll stöps om efter de förändringar social- och hälsovårdsreformen medför.

I och med den här reformen är framtvingade kommunsammanslagningar inte längre aktuella. Med tiden kan sammanslagningar ändå komma att ske om kommuner själva konstaterar att de uppgifter de har kvar kan skötas bättre i en större kommun. Många kommuner tampas med en svag ekonomi och även det kan leda till kommunsammanslagningar.

Som jag själv ser saken kan Grankulla försvara sin plats som en bland de livskraftiga kommuner som inte behöver överväga någon kommunsammanslagning.

 

Tiina Rintamäki-Ovaska
stadsstyrelsens vice ordförande