| - KULTUREN

Granis orkester uppför Rachmaninov 24.4

I salen i Villa Junghans nya del råder ett behärskat kaos. Instrument plockas fram, notställ riggas upp och trummor bärs fram ur förrådet. De höga tornen av stolar radade ovanpå varandra längsmed väggarna blir lägre och lägre – violinisterna har ensamrätt till stolar utan armstöd.

En halvcirkel bildas så småningom kring kapellmästaren då drygt 40 musikanter placerar sina stolar enligt instrumentgrupp. Ljuden fyller salen då instrumenten stäms. Grankulla orkesters övning kan börja.

Idag finslipar man de två första satserna av Sergej Rachmaninovs andra symfoni inför konserten i april. Kapellmästaren Tuomas Rousi är förhindrad att delta på grund av arbetsskäl och han vikarieras av Jackie Shin, bekant för orkestern sedan tidigare.

– Hela orkestern har övat tillsammans och de olika stämmorna dessutom skilt för sig. Nu fogas delarna ihop med en urmakares precision. Rachmaninovs andra symfoni är mindre känd än de övriga, krävande men tacksam. Möjligtvis spelar man det här verket bara en gång i sitt liv, berättar orkesterns ordförande, cellisten Sakari Kuusi.

Ilmoitus



Inte helt vanliga verk

Grankulla orkesters grundare Leif Lukander, som själv spelar valthorn, berättar att orkestern ger konserter två gånger i året.

– Repertoaren väljs så att alla får spela. Vi strävar efter att hitta både de stora mästarnas mer sällan spelade verk och mindre kända kompositörers verk.
Orkestern är en symfoniorkester med drygt 50 musiker. Sammansättningen kompletteras med medhjälpare då det behövs mer sällsynta instrument.

– Basunblåsaren Ayako Higurashi hjälper till exempel vid den här konserten, berättar Lukander.

Strikt men inte gravallvarligt

Kapellmästaren meddelar var orkestern ska komma in och så börjar man spela. Efter tre sekunder avbryter han och tar om. Och om. Och om igen.

– Fortissimo, understryker han.

Sedan blir de spelade sekvenserna längre. Som lekman har jag svårt att förstå avbrotten eftersom det jag hör smeker öronen och ger mig gåshud. Stråkarnas andel är mjukt romantisk ända tills pukan dundrar fram en annan sinnesstämning. De andra instrumenten följer efter och känsloladdningen är dramatisk och stark. Musikernas ansiktsuttryck skvallrar om fullständig koncentration. Så här går det vidare från en sats till en annan. Sedan blir det paus och ett glatt sorl fyller foajén.

– Inte är det här gravallvarligt trots att vi spelar på allvar, säger Lukander.

Amatörer och proffs

– Vår rikedom är de olika musikanternas komplexa bakgrund: vi är i olika åldrar, av olika nationaliteter, män och kvinnor, musikstuderande, amatörer och proffsmusiker, av vilka en del har en lång karriär i någon elitorkester bakom sig. Förutom stränga kapellmästare ser de sistnämnda nog till att kvaliteten hålls på en hög nivå, skrattar Lukander.

Kauniaisten orkesteri harjoittelee Sergei Rahmaninovin toista sinfoniaa tulevaa konserttia varten. Grankulla orkester repeterar Sergej Rachmaninovs andra symfoni inför den kommande konserten.
Grankulla orkester repeterar Sergej Rachmaninovs andra symfoni inför den kommande konserten.

– Grankulla orkester är den enda symfoniorkestern för vuxna amatörer i området Esbo-Grankulla och ett bra alternativ då man vill söka sig till en tidigare eller ny hobbyverksamhet inom musiken, tipsar Lukander.

Pausen är över och repetitionen fortsätter. Symfonins fjärde sats lär vara verkets mest utmanande rent tekniskt och där blir det inga vilostunder för musikerna.

Den fjärde satsen övas inte denna kväll, men den kommer man säkert att fila på många gånger ännu före konserten den 24 april på Nya Paviljongen. Där ska jag lyssna på den.

På konserten uppförs också Mozarts 4. valthornskonsert med Jukka Harju som solist.

Kauniaisten orkesteri
Kauniaisten orkesteri Facebook

Symfoni i Grani

Konsert med Grankulla orkester, dir. Tuomas Rousi, sol. Jukka Harju
Mozart: Valthornskonsert nr 4, Rachmaninov: Symfoni nr 2
Nya Paviljongen sö 24.4 kl. 18
Biljetter 20/15 e vid ingången

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *