| PÄÄKIRJOITUS - LEDAREN

Vid kaffekoppen

Kommuntorget intervjuade mig nyligen med anledning av den färska Språkbarometern.

I enkäten Kielibarometri – Språkbarometern 2016 undersökte man hur den finsk- och svenskspråkiga servicen fungerar och hurdant språkklimat som råder i landets tvåspråkiga kommuner ur språkminoritetens synvinkel. Såväl de finska och de svenska minoriteterna i tvåspråkiga kommuner upplevde att språkklimatet hade försämrats i deras hemkommuner under de senaste åren. Av de svenskspråkiga hade varannan och av de finskspråkiga var femte fått utstå trakasserier på grund av modersmålet. Enligt Språkbarometern är dock läget annorlunda i Grankulla, och vi har Finlands nöjdaste språkliga minoritet. I ingen annan kommun är förhållandena mellan de svensk- och finskspråkiga ens tillnärmelsevis lika goda. Nästan 90 procent ansåg att relationerna mellan språkgrupperna är goda eller mycket goda.

Vi i Grankulla kan vara synnerligen nöjda med resultatet. Vi har utvecklat de kommunala tjänsterna likvärdigt på båda språken, och även i övrigt har vi lagt vikt vid en levande tvåspråkighet. Också vid rekrytering och personalutbildning av har vi satsat på kunskaper i svenska språket. I Grankulla finns två stora språkgrupper, och ingen av dem behöver känna sig hotad. Detta har jag personligen haft i tankarna då jag verkat som kommunalpolitiker i vår stad. Vi ska fortsätta på samma goda väg!

Inom det finska undervisningsväsendet pågår en het dispyt om byte av skolbyggnader i anknytning till införandet av enhetsskola. Det råder ingen oenighet om enhetsskolemodellen i administrativ bemärkelse. Däremot motsätter sig en stor del av de finskspråkiga fullmäktigeledamöterna och föräldrarna idén att flytta det finska gymnasiet till Mäntymäki och det finska lågstadiet till Kasavuori. Det är möjligt att förverkliga planen på en enhetsskola också inom ramen för hög- och lågstadiets nuvarande lokaler. Ett byte av byggnader understöds å andra sidan av stadsstyrelsens ordförande Finn Berg och en del andra fullmäktigeledamöter inom SFP-gruppen. I pedagogiska lösningar som gäller skolväsendet är vi vana att respektera den andra språkgruppens beslut i fråga om de egna skolorna, och skapandet av en enhetsskola på finska sidan är en sådan fråga.

I början av höstterminen 2016 hade lågstadiet i Mäntymäki 422 elever, medan högstadiet i Kasavuori hade 352 elever. Det sammanlagda elevantalet i grundläggande utbildning på finska är alltså 774 i dagens läge. Vi vet att antalet finskspråkiga barn i grundskolåldern växer, och således handlar det om inemot 800 elever i en nära framtid, om låg- och högstadiet ska inrymmas i samma skolhus. Enligt både sunt förnuft och undersökningar blir inlärningsresultaten lidande i skolor av denna storleksklass, samtidigt som trivseln och säkerheten försvagas. Det är svårt att tala om en sammanhängande lärostig i en skola med nästan 800 elever, som dessutom från åk 7 framåt har ca 170 elever från Esbo som kommer från ett annat lågstadium.

Det vore önskvärt att de pedagogiska lösningar som gäller de finska skolorna skulle baseras på beslut som fattats av den finska språkgruppen. Om inte, kan vi säkert med fog fråga oss om inte enhetsskolemodellen inklusive byten av skolhus bör omfatta också det svenskspråkiga skolväsendet. Vill de svenskspråkiga föräldrarna ha en enhetsskola i samma byggnad? Lösningen är möjlig, eftersom man är redo att i investeringsbudgeten lägga ner stora summor på skolbyten. Jag befarar att frågan om byte av byggnader mellan finska gymnasiet och lågstadiet kan försämra de goda relationerna mellan språkgrupperna i Grankulla. Ett stort antal föräldrar har i en adress uttryckt sin negativa inställning till ett byte av byggnader.

Glädjen om köpcentrets färdigställande visade sig för tidig, eftersom besvär har lämnats in om bygglovet. Besväret leder inte nödvändigtvis någonvart, men fördröjer byggstarten under den tid som förvaltningsdomstolen behandlar ärendet. Vi talar alltså om minst 6-8 månader.

Jag hoppas att saken finner en lösning redan tidigare och byggandet kunde komma igång planenligt och Granis köpcentrum äntligen bli färdigt. Det är vi skyldiga invånarna, kunderna och företagarna i centrum.

Tiina Rintamäki-Ovaska
Stadsstyrelsens viceordförande

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *