| - Historia

Grankulla en traditionellt stark skolstad del 2

Här följer en fortsättning på artikeln om Grankulla som skolstad som började i KG nr 8 i början av sommaren.

Share on Facebook0Tweet about this on TwitterShare on Google+0Email this to someonePrint this page

Medborgarinstitutet i Grankulla grundades 1972. Det drivs av kommunen och har denna vår 2 078 studerande och 237 olika kurser. 1 064 är grankullabor. Institutet har ett eget hus vid Norra Mossavägen 5 som på 1980-talet byggdes av Frälsningsarmén som en skola för blivande officerare. Namnet Petra härstammar från den tiden. Två skolor för främst barn och unga är Grankulla musikinstitut och Grankulla konstskola. De är privata och får ett stort årligt understöd av kommunen. Musikinstitutet, grundat 1970 har i dag ca 500 elever. Huvudutrymmet finns i Vallmogård men undervisning ges också i andra utrymmen i staden. Konstskolan, grundad 1978, har i dag ca 200 elever och hyr hela översta våningen i Villa Odenwall av Svenska skolcentrum, dvs Grankulla stad. För en del elever är den målinriktade undervisningen i dessa skolor grunden till ett kommande yrke.
Stora och små läroanstalter
Två stora läroinrättningar i Grankulla är Arbetarakademin och Bibelinstitutet. Akademin grundades 1924 och har sedan dess funnits vid Gamla Åbovägen 14 där den stora tomten innehåller både undervisningsbyggnader, bostäder, bibliotek och park. För närvarande studerar där 300 elever på 12 olika kurser; psykologi, pedagogik, historia, juridik osv. Kurserna är 1-åriga och förbereder för vidare studier tex inom universitet. Akademin upprätthålls av ett aktiebolag. På området finns också en humanistisk yrkeshögskola. Bibelinstitutet har funnits i Grankulla sedan 1945. Också det har en stor tomt med många byggnader mellan Magistervägen och Helsingforsvägen. Grundutbildningen är fritt kulturarbete och bygger på Bibelstudier. För närvarande har institutet 80 studerande. Musiklinjen är populärast. Också här har utbildningen ofta lett till yrkesstudier för musiker. Några år fungerade även en yrkesutbildningslinje här men den flyttade i början av 2016 till Fiskehamnen i Helsingfors.

Vid Bredavägen 6 fanns Tilly Soldans Barnavårdsinstitut under hela 1920-talet. Bilden visar besök av hälsosystrar tillsammans med elever 1927. Tilly Soldan (1873-1931) tog in barn till ogifta mödrar som betalade för sina barns uppväxt här. Barnen blev en del av undervisningen. Tilly Soldan hade själv en son med författaren Juhani Aho, Björn Soldan. Hon utbildade sig till trädgårdsmästare och sjukskötare. Nästa vinter sätter Träskända konstmuseum upp en utställning kring hennes liv och Grankulla-institutet.

Eleverna i Barnavårdsinstitutet fick ”egna” barn att ta hand om under sin kurstid på 3 månader eller 6 månader. Barnen bodde på institutet, ibland till ca 4 års ålder och adopterades sedan. Bilder från institutet visar ljusa rum, uteplatser och en stor tomt med flera byggnader. I arkivet i Villa Junghans finns betyg, fotografier och några berättelser, allt en del av Grankullas historia.

Om vi går tillbaka i tiden före 1960-talets stora byggboom som totalt ändrade den lilla köpingens karaktär hittar vi några läroinrättningar som antagligen fallit i glömska. Vi hittar då Barnavårdsinstitutet som Tilly Soldan förestod under hela 1920-talet. Det fanns vid Bredavägen 6 och gav yrkesinriktad undervisning i spädbarnsvård för unga flickor. Verksamheten övertogs under 1930-talet bland annat av Folkhälsan och försvann från Grankulla. Det årliga elevantalet där kan ha varit 50-60, alla svenskspråkiga. Under 1940-50-talen ordnade organisationen Vita Bandet i sin stora villa Emmaus-hemmet vid Vita bandets väg 6 undervisning i sömnad och hushåll för unga flickor som där skulle tas omhand. Grankullabor kunde också lämna in tvätt där.
Bortglömda
Så hittas av en händelse uppgifter i Brages pressarkiv om två sk utbildningsskolor. Den ena har namnet Grankulla Kvinnliga Praktiska Utbildningsskola och existerade enligt tidningsklipp under 1910-talet. Det berättas om elevernas dagsprogram och de utställda handarbetena på vårutställningen 1914 ” Förtjusande baldräkter af blommig muslin med volanger, spetsar och band, visitklädningar, blusar …” I vårt lokalhistoriska arkiv finns två postkort, det ena med ett fotografi av ”Blomsterrummet” , det andra visar unga flickor i långa klänningar och stora hattar rensande ett trädgårdsland. Ingenstans finns en adress men mycket tyder på att den här utbildningsskolan fanns i en stor villa som hörde till Hurtigs barnhem vid Kyrkovägen 14-16. Verksamheten lades troligen ner efter några år och byggnaden blev Hurtigs skola.
Den andra okända skolan är Nylands vävskola. Tidningsklipp berättar i juni 1931 om verksamheten under det första året. Journalisten är mycket imponerad av det som visas under vårutställningen ”Väggar, golv och bord voro smyckade med gardiner, gobelänger, hårgarnsmattor, ryor, trasmattor, pärlvävnader osv”. Enligt artikeln låg skolan 5 minuter från stationen, ” vid Gräsavägen, i ett 2-vånings vitrappat hus, Lindholms villa med 7 rum, 2 kök och tvättstuga”. Detta kan ha varit den stora villan vid Gräsavägen 18 som revs 1977. Spåren till vävskolan går till Kyrkslätt och Mary Gahmberg som där ledde ett mattväveri på Danskarby gård. Vävskolan i Grankulla levde antagligen bara under 1930-talet. De 4 sista villorna som beskrivs här i artikeln är rivna. Om någon läsare vet något om de 2 sista så tar det lokalhistoriska arkivet gärna emot uppgifter.
Grankulla har alltid varit en skolstad, tack vare starka föräldrainsatser och kommunens mycket positiva inställning till undervisning i olka former och alla åldrar. Denna satsning ger Grankulla karaktär och identitet, två faktorer som gör staden rik i andlig mening.