Närståendevåld är inte bara fysiskt eller sexuellt. Det förekommer i många former. Alla sätt med vilka man kontrollerar en annan både fysiskt och mentalt går under rubriken närståendevåld. Våld i hemmet diskuteras på ett seminarium i Grankulla stadshus i november.
Vi sidan av fysiskt och sexuellt våld kan det inom familjer förekomma psykiskt eller ekonomiskt våld. Det kan vara fråga om kritik av en annan person, kontroll, förtryck och tvång, säger kriminalforskare Juuso Sirén som nästan dagligen konfronteras med en bred skala av våld vid forskningsenheten i Esbo.
Det ekonomiska våldet är ett nytt begrepp och främmande för många, förklarar han. Det ekonomiska förtrycket utövas genom att lämna en annan person utan pengar.
Enligt Juuso Sirén börjar våldet i ett parförhållande med mildare former och småningom blir det våldsammare och fräckare. Våldsspiralen börjar alltid från ett normalläge.
– Småningon trappas våldet upp, stämningen blir spänd och tillsist utövas våldet. Det gör att offret känner rädsla, ångest och smärta. Medan förövaren ångrar sig försöker hen beskylla offret för sina handlingar. Slutligen lyckas förövaren vända våldet till sin egen fördel och offret börjar känna sig skyldigt. När offret ber om förlåtelse återgår man till utgångsläget och spiralen börjar om på nytt, förklarar Sirén. Det är vanligt att tröskeln för utövande av våld sjunker efter första gången.
Enligt forskningen upplever både män och kvinnor våld lika mycket.
– Tyvärr utsätts kvinnor oftare för våld i parförhållandet och skadorna är allvarligare, säger Sirén.
När det gäller våld mot barn har polisen fått 412 anmälningar i Västnyland i år. Av dem har 272 av fallen skett i Esbo. I Grankulla kan fallen räknas på ena handens fingrar, uppger Sirén.
Om någon upplever våld ger Juuso Sirén rådet att berätta om det för någon.
– Den som lyssnar behöver inte vara polis eller representera myndigheterna, det kan vara en vän eller familjemedlem. Om någon annan känner till våldet kan denhär personen fungera som stöd i svåra situationer. Stödpersonen kan också hjälpa den utsatta att komma över tröskeln och söka hjälp, säger Sirén.
Det finns offentliga hjälporganisationer som är specialiserade att hjälpa våldsoffer. Av dem får man hjälp också då det gäller psykiskt våld.
Internationella avtal skärper greppet
Det finns många internationella avtal som handlar om kvinnors rättigheter men det verkliga genombrottet var Istanbulavtalet som godkändes av Europeiska rådet 2011. I Finland trädde det i kraft i augusti 2015.
– Istanbulavtalet är ett viktigt steg framåt för att det ger våld i familjen och mot kvinnor en juridisk definition. Man konstaterar att våld mot kvinnor och ofta familjevåld är ett brott mot mänskliga rättigheter och en form av diskriminering på grund av att det riktas mot kvinnor. Avtalet kriminaliserar fysiskt och psykiskt våld och våld i hemmet men också tvångsäktenskap, könsstympning, tvångsabort och sterilisering, sexuella trakasserier och förföljelse samt medhjälp eller förberedelse av dessa handlingar. Det är alltså fråga om en brokig samling handlingar, säger ambassadör Irma Ertman som varit Finlands ständiga medlem i Europeiska rådet.
Istanbulavtalet förpliktar staten att övervaka att inget av det ovannämnda sker.
– Staten måste fungera enligt noggrannhetsprincipen. Det räcker inte med att den nationella lagen har utformats så att den motsvarar kraven i avtalet, man måste också övervaka att det tillämpas. Därför kan inte tillexempel familjens eller släktens heder berättiga till våld, säger Ertman.
När avtalet trädde i kraft i Finland gick man noga igenom lagstiftningen. En förändring som gjordes i strafflagen var att det bara i undantagsfall behövs offrets medgivande för att väcka åtal och benämningen förföljelse (stalking) infördes i lagen som ett nytt begrepp.
– Det är bra att komma ihåg att Istanbulavtalet gäller alla kvinnor. Att någon inte har uppehållstillstånd får inte vara orsak att inte bry sig om en våldssituation, säger Ertman.
Seminariet äger rum på stadshuset i början av november och är öppet för alla.