Grankulla har beslutat om ett nytt digitaliseringsprogram. Vi ställde fyra frågor till bildningsdirektör Heidi Backman om vad det här betyder i praktiken.
Hur kommer de förstaklassare som nu börjar skolan att dra nytta av det digitaliseringsprogram som Grankulla beslutat om – i morgon och om fem år?
Skolan handlar på många sätt om hur vi förhåller oss till framtiden. Våra barn ska få de färdigheter de behöver för att leva ett gott liv och vi ser att en av de viktigaste drivkrafterna i förändringarna i vårt samhälle i dag är digitaliseringen. Mycket i vår vardag är redan uppkopplat. I skolan och redan i daghemmen är det viktigt att våra barn lär sig handskas med den nya teknologin på ett klokt, men också lekfullt sätt.
Teknologin öppnar också upp för nya pedagogiska lösningar. Att lära sig skriva på dator kan t.ex. bevara skolmotivationen för de elever, som ännu har svårt med finmotoriken i sjuårsåldern. Men digitalisering är mycket mer än att sitta framför en dator. Redan nu lär sig alla elever grunderna i programmering och många elever får under skolgången bygga robotar, planera tredimensionella ting med 3D-modellering, som möjliggör att de skriver ut det de planerat i plast. De kan måla inte bara på papper, utan också tredimensionellt i en virtuell värld med hjälp av VR-teknik. De kan studera kroppens funktioner eller en by i Afrika med hjälp av samma teknik. De kan skapa musik med appar och de kan gå på upptäcksfärd i naturen och dokumentera med smartteknologi. När de blir äldre gör de skolarbeten som är t.ex. poddar eller bloggar. Sådana här element i skolan kommer att bli ännu mycket vanligare än vad de är i dag. Redan nu har en del av våra daghemsbarn fått kommunicera på andra språk med en liten NAO-robot, som högstadieelever programmerat. Det har varit omtyckt. Och redan nu kan elever t.ex. välja om de inom biologin vill plocka och torka blommor eller om de vill fotografera dem och göra digitala arbeten.
Hur tror du att förstaklassarnas skolgång ser ut när det är dags att skriva studenten?
På 12 år hinner väldigt mycket hända. Om vi blickar bakåt märker vi att t.ex. smarttelefoner, molntjänster och sociala medier var obekanta fenomen för de flesta ännu för tolv år sedan. Nu är de en naturlig och viktig del av flertalets vardag.
Om 12 år är det möjligt att artificiell intelligens och maskininlärning möjliggör att eleverna i högre grad än nu kan lära sig i egen takt och på egna villkor. Digitala prov och uppgifter kan skapas utgående från material på nätet, bedömningen kan skötas automatiskt digitalt och läraren får viktig inlärningsanalytik, som hjälper honom eller henne att utveckla lärsituationen så att alla lär sig på bästa sätt. Läraren får koncentrera sig på viktiga frågor som det sociala och det kreativa. Skolan är säkert fortfarande en viktig mötesplats, men jag tror att framtidens skola än mer förverkligar tanken om att lärandet kan ske var och när som helst, eftersom teknologin möjliggör det. Teknologin möjliggör också att världen kan komma in i klassrummet och internationella kontakter kommer sannolikt att vara en ännu mer vardaglig företeelse i undervisningen än i dag. Det kanske fortfarande finns fysiska böcker, men alltmer material kommer att vara digitalt. Det är inte omöjligt att vi också har humanoida robotar med olika uppdrag som kompletterar lärarens uppgift i skolan. Men jag tror att robotens främsta uppdrag i skolan länge kommer att handla om att barnen ska lära känna den, eftersom den sannolikt är en del av det framtida samhället. Lärarens roll kommer att vara viktig också i framtiden.
Hur påverkar programmet stadens vuxna befolkning?
Digitaliseringen påverkar oss alla, och vi vill erbjuda också vuxna i alla åldrar en möjlighet att bekanta sig med och lära sig ny teknologi och framtidens fenomen. Redan nu erbjuder biblioteket eller medborgarinstitutet sådana här möjligheter. Under hösten startar dessutom bildningens DigiLabb, som blir ett central ställe där man kan bekanta sig med det nyaste nya. En pop up-version av DigiLabbet kommer att testas i Odenwall vid svenska skolcentrum.
Hur kommer staden att se till att programmet efterföljs?
Bildningens lärmiljöutvecklare Taru Koskinen samarbetar med stadens IT-enhet och ordnar verkstäder för personalen och utvecklar digitaliseringen i olika pilotprojekt. Hela bildningens ledningsgrupp diskuterar de här frågorna varje vecka och följer med utvecklingen. Skolorna har t.ex. digitutorer som ordnar stöd för andra lärare. Vi testar också att använda eleverna som digicoachar. Följ gärna med utvecklingen på www.kokohelagrani.fi och på FB-sidan KokoHela Grani.