| KAUPUNKI - STADEN

Kolumn: Vad ska vi lära oss i skolan?

Den nya läroplanen hotar jämlikheten inom undervisningen och lärresultaten sjunker som en följd av fenomenbaserad undervisning, självstyrd inlärning och digitalisering. För det här uttalandet står Liisa Keltikangas-Järvinen och Aino Saarinen, bägge forskare i psykologi, i en artikel i Helsingin Sanomat 18.11.2018. Artikeln gav omedelbart upphov till starka reaktioner från landets utbildningsexperter.

 

Utbildningsstyrelsens generaldirektör OlliPekka Heinonen uttalade sig i kraftiga ordalag och både han och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen konstaterade att skolan inte kan fjärma sig från det digitala som är en del av dagens värld, tvärtom är skolan det bästa stället för eleverna att lära sig det digitala på ett tryggt sätt. Också självstyrdheten har missförståtts. Att eleverna är aktiva i sin inlärning betyder inte att de lämnas ensamma. Det är alltid läraren som bär ansvaret för att undervisningen individualiseras så att alla får utvecklas från sin egen nivå, betonar Olli-Pekka Heinonen.

Många av dem som kommenterat artikeln har fäst sig vid att den nya läroplanen som trädde i kraft först 2016 kritiseras utgående från lärresultaten i Pisa redan år 2010 och 2015. Resultaten av den nya läroplanen kommer ju att ses först om några år. Lauri Järvilehto, doktor i filosofi och aktiv i skolfrågor, ifrågasatte för egen del om Pisa överhuvudtaget är en relevant mätare för en värld där t.ex. växelverkan och förståelse för den teknologiska förändringen behövs.

Kirsti Lonka, professor i pedagogisk psykologi vid Helsingfors universitet, sade att forskningens slutsatser så som de framfördes i HS är ett typiskt exempel på urbana legender om den finländska utbildningen, ett tema Lonka skrivit om. Hon hänvisar också till att de länder som klarat sig bäst i Pisa, t.ex. Singapore, Japan och Estland, använder teknologi i undervisningen mer än Finland och hon betonar vikten av att den här typen av forskning görs i en internationell kontext.

Finlands Pisaresultat var världens bästa i början av 2000-talet, efter det har de sakta dalat även om resultaten fortfarande är i världsklass. När den nya läroplanen utarbetades tillsammans med lärare och forskare insåg man att man måste göra förändringar för att resultaten inte ska fortsätta falla och framför allt för att skolan ska ge våra barn de kompetenser de behöver i framtiden. De ska kunna läsa, skriva och räkna precis som förr, men de ska också få t.ex. digital kompetens, de ska förstå fenomen och kunna agera självstyrt. Om vi ska främja jämlikhet, måste vi ge våra barn bl.a. de här framtidskompetenserna, och det här om något är skolans uppgift.

I skolorna i Grankulla betonar vi att undervisningen ska vara högklassig, skapa välmående och svara mot framtidens behov. Vi har länge jobbat aktivt med t.ex. digitalisering, fenomenbaserad undervisning och med strävan att ge alla elever det stöd de behöver. De lärresultat vi sett under de senaste åren ger inte skäl till oro, tvärtom.

Vad säger läroplansgrunderna, läs här

HEIDI BACKMAN

BILDNINGSDIREKTÖR