| - Historia

Han som byggde villor: Emil Nordqvist

Boken Villor i Grankulla väcker på nytt intresset för ortens villakultur. Boken arbetades fram på frivillig bas under några år, gavs till försäljning i Grankulla en vecka före julen 2020 och såldes då i över 600 exemplar.

Invånare i stora och små samhällen känner hur omvärlden krymper pga en global pandemi. Det närliggande får ny betydelse och lokalhistoria blir intressant. Villor i Grankulla presenterar 56 byggnader, de flesta villor, i färgfotografier och med kort bildtext. Urvalet bygger på två förteckningar, den ena över byggnader som år 2004 skyddats i detaljplanen, den andra över byggnads- och kulturhistoriskt och stadsbildsmässigt värdefulla byggnader i markdispositionsplanen. För bokens urval svarar de kringvandrande fotograferna i svenska pensionärsföreningen, för tryckning Grankulla svenska kulturförening.

Många frågor kunde diskuteras kring villabeståndet, det som finns kvar. Tyvärr förhindrar pandemiläget seminarier och föredrag men själva linjen bör våra styrande samsas kring och prioritera högt. Vill invånarna tillsammans med dem bevara en unik karaktär som ger Grankulla ett mycket speciellt kulturvärde som höjer ortens profil på många sätt?

På familjen Nordqvists tomt vid Bredavägen 28–30 fanns två stora villor och en ekonomibyggnad, ”Pepparkakshuset”. De revs på 1970-talet. Fotot av Villa Heimdal togs 1974.

Då Grankulla formades under den första byggboomen 1906-1912 med 497 fastighetstomter, byggdes ett par hundra villor. Av dem återstår ca 70. Fastigheterna gav också plats för skilda små byggnader som stall, vagnsskjul, vedlider, trädgårdsmästarbostad och ibland bastu med tvättstuga. Man flyttade till landet och formade en ”by” med samhörighet.

Villorna var inte typhus. Varje villa var individuellt planerad. Under åren 1905–1952 byggdes 81 villor av byggmästare Emil Nordqvist (1878–1957) som antagligen också planerade och ritade många av dem. Han ansvarar för det mesta villabyggandet i Grankulla genom tiderna. Vi vet att han står för detta antal tack vare en förteckning som han gjorde över alla sina byggprojekt, sammanlagt 216 projekt. En stor del är uppförda i Esbo, en del också i Helsingfors där han bla byggde om en privatvilla till bostad för Mannerheim, senare museum.

Förteckningen har getts till vårt lokalhistoriska arkiv av Emil Nordqvists sonson. Den är en viktig del av Grankullas historia. Förteckningen är handskriven och inte lätt att läsa. Den ger uppgifter om årtal och för vem villorna byggs, antalet rum, storlek och kvadratmeterantal. Nästan alla 81 byggdes i stock. Men förteckningen saknar adresser! Vi vet inte var den första antecknade villan 1905 stod: ”Bagarmästare Karl Holmqvist Villa i 2 våningar av stock 5 rum tambur hall och kök Planyta 153 kvadratmeter Uthusbyggnad med stall tvättstuga och vedlider”.

Det kunde vara intressant att veta var villorna fanns. En viss hjälp fås genom att studera 2 kartor över Grankulla, den ena från (troligen) 1910-talet, den andra från 1945. Den tidigare kartan är handritad och de flesta av tomterna har bara en anteckning, typ Villa 43. Vägar är knappt ritade. Men kartan ger några ledtrådar. I det sydöstra hörnet finns några tomtnamn med trolig adress i dag; Rauhala (Magistervägen 9), Honkakumpu (Helsingforsvägen 9-11) och Suvimaja (Docentvägen 5). Namnen tyder på ett tidigt finskt intresse för orten, kanske beroende på keramikfabriken som växte upp i Kera? Namnet Vallmogård är skrivet över en stor tomt (4,5 ha). Villan står kvar och har sin adress i dag, Vallmogränden 3. Den är ritad av arkitekt Lars Sonck, men byggmästaren är okänd. På kartan från 1910-talet antecknades de sålda tomterna med ett handskrivet S i rött. Den lär ha hängt på järnvägsstationen där man kunde följa med tomtförsäljningen från och med 1908 då stationshuset stod färdigt.

Den senare kartan ger mera upplysningar med ett stort antal familjenamn inritade från 1945. Emil Nordqvists egna familjevillor kan spåras här vid Bredavägen 28–30 på namnet Nordqvist. Invid finns namnet Unonius och där kan det handla om villaprojekt nr 64 från år 1917 för ”kapten Oskar Unonius” vid dagens Bredagränd. De här villorna är sen länge rivna, liksom Nordqvists ekonomiebyggnad (bygge nr 79 år 1919) vid Bredavägen, känd som ”Pepparkakshuset”.

Tyvärr är många av Nordqvists stockvillor rivna. Två finns med i Villor i Grankulla, Villa Hemgård vid S Heikelvägen 7 och Villa Borg vid Köpingsvägen 14. Boken har många villor utan byggmästarnamn. Stadens lokalhistoriska arkiv i Villa Junghans kan genom gamla dokument och fotografier eventuellt ge svar. De pålitligaste källorna, de gamla generationerna är sedan länge borta. De hade kunnat berätta var tex följande gamla byggherreprojekt fanns; Stigzelius år1908, Engberg 1908, Salsten 1910, Hofman 1912, Helenius 1913, Sucksdorff 1914 mfl. Namnen är ibland felskrivna och mycket otydliga. Det är också möjligt att studera gamla byggnadsritningar i Esboarkiv fram till 1920. Då blev Grankulla en självständig kommun och övertog byråkratin med officiella byggnadslov mm.

Bland Nordqvists uppdrag finns flera villor som ritats av en arkitekt men där han fungerat som ansvarig byggmästare, som tex i Villa Lill-Gahmberga på sid 38 i Villor i Grankulla. Den är ritad av arkitekt Bertel Jung men Nordqvist har antecknat bygget som nr 71 år 1919 för: ”Fröken Märta Gahmberg Villa i 2 våningar av 5 rum tambur hall bad tjänarinnerum jämte källarvåning Planyta 160 kvm”. Adressen i dag är Kavallvägen 18b. Här kan noteras ”bad”, som förekommer redan som ”badrum” i villabygge nr 8 år 1909 hos ”Asessor Hugo Tolander”. Vem var han och var stod bygge nr 8? Står det kvar i dag?

Emil Nordqvist var inte den enda byggmästaren i Grankulla under decennierna fram till 50-talet. Andra namn är: Duncker, Lindstedt, Obel, Olin och Willman. Samtliga byggmästare var medlemmar i olika kommunala organ från och med 1920, bland dem var Emil Nordqvist med i de flesta och i många år.

Att skriva rent hans förteckning och sätta in adresser på hans villabyggen i Grankulla – även de rivna – hedrar honom och byggmästaryrket.

Intresserade att hjälpa till i identifiering mm för Grankullas historia, kontakta clara.palmgren@kolumbus.fi.