| KAUPUNKI - STADEN

Kolumnen: Stadens ekonomi efter social- och hälsovårdsreformen

Grankulla stadsfullmäktige godkände budgeten för 2023 på sitt möte den 14.11.

 

Det handlar om Grankullas första budget utan social- och hälsovårdstjänster eftersom de från årsskiftet övergår till Västra Nylands välfärdsområde. Vad för slags förändringar orsakar en stor reform som denna i Grankullas budget och för ekonomin i allmänhet?

Budgetens överlägset största förändringar har att göra med en radikal förändring av relationen mellan skatteintäkterna och statsandelarna. Dagens kommunalskatt på 17 procent sjunker till 12,46 procentenheter och flyttas över till statsbeskattningen. Stadens inkomstskattesats är 4,36 nästa år. Fastighetsskatten förblir oförändrad. Det här innebär att de totala skatteintäkterna nästa år sjunker från 80 miljoner till drygt 30 miljoner euro. Skatteintäkterna sjunker ytterligare 2024 när den så kallade skatteeftersläpningen (en del av skatteinkomsterna redovisas fortfarande enligt den kommunala skattesatsen och samfundsskattens utdelningsandel för år 2022) kopplad till 2022 års skattesats faller bort. Skatteintäkterna 2024 förutspås inte bli mer än cirka 27 miljoner euro. På motsvarande sätt stiger statsandelarna, som 2022 var cirka 4 miljoner euro, till nästan 18 miljoner euro år 2023 och till cirka 24 miljoner euro år 2024.

Statsandelarna har de senaste åren utgjort cirka 0-5 procent av Grankullas s.k. skattefinansiering medan de egentliga skatteintäkterna utgjort resten på kring 95-100 procent. I framtiden utgör statsandelarna nästan hälften av den här finansieringen. Fördelen är ett mindre konjunkturberoende men å andra sidan gynnas staden mycket mindre av en positiv utveckling inom ekonomin och skatteintäkterna. Förändringarna är också stora för verksamhetsinkomsterna och -utgifterna även om de inte är lika radikala som för skattefinansieringens del. Verksamhetsintäkterna sjunker relativt sett mycket mindre än verksamhetsutgifterna. Verksamhetsutgifterna sjunker 15->11 miljoner om året eller cirka 27 procent, och utgifterna 89,5-> 52 miljoner euro om året eller cirka 42 procent.

Tyngdpunkten i stadens utgiftsstruktur blir betydligt mer personalbetonad. I budgeten 2022 var de största utgifterna personalutgifter på 41,5 miljoner och tjänsterna utgjorde 35,2 miljoner. I budgeten 2023 är personalutgifterna uppskattningsvis 32 miljoner och tjänsterna inte mer än drygt 10 miljoner euro. Fördelen med den här förändringen är att utgifterna svajar mindre, men det betonar ännu mer behovet av att hålla personalstrukturen ändamålsenlig.

De största spänningsmomenten den närmaste tiden är för min del årets skatteredovisning i november och december. Den är historiskt viktig. Orsaken är att årets skatteuttag har en avgörande betydelse för hur stora statsandelar staden får 2024 och framåt. De ovannämnda siffrorna utgår från en måttfull skatteintäktsprognos. Ifall en mer optimistisk prognos för skatteintäkternas del besannas i slutet av året ökar det ytterligare stadens beroende av statsandelarna. Men det ger samtidigt Grankulla bättre totalinkomster åtminstone de kommande åren. Det här skulle i sin tur klart höja stadens årsbidrag och därigenom möjligheten att finansiera kommande storinvesteringar dvs. Grankullas andel av stadsbanan och kommande nödvändiga skolinvesteringar.

Summa summarum skulle man kunna man säga att läget för ekonomins del de kommande åren ser hoppfullt ut. Men på längre sikt utgörs hotbilderna av statsandelarna och om de förblir permanenta samt stadens förmåga att prioritera och finansiera investeringar.

Jag önskar alla Grankullabor en avkopplande jultid och ett gott nytt år!

CHRISTOFFER MASAR,

STADSDIREKTÖR

ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *