”Vägar, stigar, gränder och en gata – Vägnamn i Grankulla” är namnet på Grankulla svenska kulturförenings nya bok som utkommer på svenska dagen. Boken har skrivits av Martina Harms-Aalto och omfattar 135 vägnamn i Grankulla. Föreningens ordförande Christoffer Lindqvist hoppas nu på en lika stor framgång som med boken Villor i Grankulla, som sålts i cirka tusen exemplar. För illustrationerna i den nya boken står Annika Wrede.
Boken om vägnamnen ges ut på både svenska och finska och har också en upplaga på tusen exemplar. Den berättar historierna bakom vägnamnen – kopplade till fenomen, personer och platser. Att kulturföreningen ville satsa på en ny bok beror enligt ordförande Christoffer Lindqvist på att det på grund av stigande distributionskostnader inte längre var möjligt att ge ut tidningen ”Vi i Grankulla” och då fastnade man istället för att satsa på en ny bok.
Sagt och gjort. Föreningen gav Martina Harms-Aalto uppdraget att skriva boken och Annika Wrede togs in för att skapa illustrationer som varvas med äldre bilder.
– Många undrar över namnen: var kommer de ifrån? Jag bor själv vid en gränd som heter Britagränden och jag vet exakt att Brita hette Hindström, men det finns många namn som jag inte har en aning om. Det här är något som i hög grad kan intressera i stort sett alla Grankullabor, säger Christoffer Lindqvist.
Martina Harms-Aalto, beskriv boken kort – vad möter läsaren när hen öppnar den?
– Läsaren får via alla 135 vägnamn mycket historia från Grankulla och även historier från Grankulla. Och det blir lite så där ”aha, det här visste jag inte sedan tidigare”. Men vi har också löst ett mysterium: mysteriet med Elin och Elinstigen. Alla som läser boken får veta vad det handlar om, skrattar Martina, som vägrar avslöja mera i det här skedet än att man hittat Elins barnbarn.
Det finns också frågor gällande vägnamnen som fortfarande är olösta.
– Ja, det finns sådant. Både stigar och vägar som inte längre finns, och några som finns men där vi inte vet bakgrunden. Vi känner till exempel inte till alla namnen på alla kvinnor som förekommer i vägnamnen. Vi kan kanske, utifrån det jag nu fått fram, anta att det rör sig om kvinnor som varit makar till märkespersoner, men det finns inga belägg för det, berättar författaren som har arbetat med bokprojektet i drygt 1,5 år.
Hon påpekar att hon fått mycket hjälp av tjänstemän vid staden, Tryggve Gestrin vid Esbo stadsmuseum, Sebastian Hemgård vid lokalhistoriska arkivet i Grankulla och föreningens styrelsemedlemmar som varit engagerade i projektet. Naturligtvis har även Clara Palmgren, som Martina beskriver som ett ”vandrande lokalhistoriskt arkiv”, aktivt deltagit.
– Hon har läst alla texter. Jag har ställt henne en biljon frågor. Och vi har träffats ibland. Så hon har varit starkt involverad.
Vem tycker då författaren att borde få en gata eller en väg uppkallad efter sig?
– Jag har faktiskt inte tänkt på det. Bland alla kvinnor i byn så finns till exempel Gunnel Carlberg, som var den första kvinnan på posten som stadsstyrelseordförande, en annan värd att uppmärksammas vore nyligen bortgångne arkiatern Risto Pelkonen. Det finns många goda namn, säger Martina Harms-Aalto.
– Kanske Clara borde få en egen väg, föreslår Annika Wrede.
Hon fick fria händer för sina illustrationer, men noterar att utrymmet tyvärr alltid är begränsat.
– Jag tror att balansen mellan illustrationer, bilder och text är bra, även om det hade varit roligt att göra hundra bilder till, skrattar Annika Wrede.
Boken utkommer den 6 november då kulturföreningen ordnar sin svenska dagen-fest i Nya Paviljongen. Boken kan köpas via föreningen. Mera info: www.granikultur.fi