Med lokalt avses här Grankulla järnvägsstation och globalt begränsas till Öresund och Köpenhamns centralstation. I båda fallen har förbättrade kommunikationer lett till expansion, välfärd och kulturellt uppsving. Utan kustbanan hade inte Grankulla blivit till, än mindre hade den huvudsakligen svenska kultureliten sökt sig hit enligt en trend som genomsyrade de nedsmutsade industristäderna i Centraloch Västeuropa. Ren luft, klara tankar och människan i egenskap av flockdjur lockades till gemenskap i vårt forna villasamhälle. Detta gör Grankulla unikt i Finland men inte i övriga Europa. Ekonomin kom längs järnvägen österifrån och dito från norr. De kulturella influenserna kom västerifrån över haven och hamnarna längs kustbanan. Järnvägen var kopplad till det ryska imperiet och senare till Sovjetimperiet efter andra världskriget. Järnvägsförbindelsen över Öresund har gett en rejäl puff beträffande integrerad ekonomi, kultur och språk. Tågen från Köpenhamn går till Göteborg, Kalmar, Lund ja ända till Stockholm. Informationen ombord går ibland på svenska och ibland på danska hur det råkar sig. Universiteten i Köpenhamn och Lund med nära samarbete är nu toppuniversitet inte bara i Norden utan i hela världen. Det nästa stora steget handlar om tunneln från Rødby till tyska Puttgarden som blir klar 2029, eventuellt något år senare. Den arton kilometer långa tunneln halverar restiden från Köpenhamn till Hamburg från nuvarande fem till två och en halv timme. Med detta integreras Skandinavien på ett avgörande sätt med metropolerna i kontinental Europa. Estland går snart samma väg när Rail Baltica snart är klar med samma spårvidd ner mot Berlin. Hur går det för Finland och tågen som passerar Grankulla?
Dessvärre förstärks Finlands perifera läge som unionens nordostliga utpost som nås med flyg och båt över vådliga och frusna vatten. Beträffande järnvägen blir resorna mellan Grankulla och Helsingfors behändigare och bättre med två nya spår och fina plattformar. Däremot sker inget väsentligt beträffande kommunikationerna i östlig och västlig riktning. I öster är det stopp vid ryska gränsen och i väster vid Åbo hamn.
Landets regering planerar bygga snabbspår som passerar Grankulla. Om projektet förverkligas når tåget 20 minuter snabbare till Åbo hamn och där blir det tvärstopp. Kostnaderna är hisnande för varje minut man vinner i tid om planen förverkligas. Än mera blir det med planerna att bygga tunnel under finska viken, broar och tunnlar över Åland och tunnlar samt vägbankar över Kvarken. I motsats till i det tättbefolkade Danmark och Sydsverige blir dessa projekt enorma ekonomiska utmaningar i det glesbefolkade och kapitalfattiga Finland.
Kulturkapitalet i Grankulla erbjuder lösningen till problemet. Även om kommunikationerna västerut var avgjort sämre förut än nu odlade kultureliten i Grankulla nära samarbete med kulturprofiler i övriga Norden. De var väl medvetna om att ett gemensamt språk och gemensam kultur bygger broar. Till skillnad från fysiska broar och tunnlar är kultur och språk helt gratis och erbjuds i det tvåspråkiga Grankulla. Uppe i norr är detta vardag. I Sápmi fungerar det nära samarbetet smärtfritt mellan samer i tre länder på samma språk. Längs Tornedalen består bron av finska och meänkieli med finurliga svenskinfluerade ord såsom rondelli. I Kvarken är det svenska språket som förenar mellan region Vasa och Umeå trots sundet dem emellan. Samma gäller Åland och Stockholms län. Dags att plocka fram gammal visdom om hur språk och kultur genererar välstånd i Grankulla och hela Finland givet att man lär sig att leva upp till tvåspråkighetens ekonomiska fördelar.
JAN SUNDBERG
EMERITUSPROFESSOR I ALLMÄN STATSLÄRA, REDAKTIONSRÅDETS ORDFÖRANDE