Jag skrev i det förra numret om ställningstagandet av Nylands stads- och kommundirektörer att Nylands social- och hälsovårdstjänster bör förnyas med kommunerna som grund.
När den här kolumnen skrivs har landets nya regering ännu inte officiellt utnämnts och inte heller hela regeringsprogrammet har tillkännagivits. Partiordförandena som är med i regeringsförhandlingarna offentliggjorde ändå den 23.5 sin nya linje om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.
Huvuddragen är följande: I reformen av social- och hälsovårdstjänsterna samlar man ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna till 18 landskap med självstyre. Räddningsväsendet och akutvården tas med som en del av landskapens första fasens uppgifter. Landskapen producerar tjänsterna i huvudsak som offentliga tjänster. Den privata och tredje sektorn fungerar som kompletterande tjänsteproducenter. För kommunernas del avgörs det här med stöd av en separat utredning fram till slutet av 2019.
För Grankullas och Nylands del är det intressantaste att regeringen också slagit fast att ”Regeringen utreder en separat lösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsområdet i samarbete med områdets städer och kommuner fram till slutet av 2019.”.
Vad innebär det här då? Om regeringsprogrammet godkänns med detta innehåll återgår man i mångt och mycket till den förra regeringsperiodens reformplaner. Det skulle åter bli 18 landskap. Denna gång skulle landskapens uppgifter ändå, åtminstone i början, avgränsas till social- och hälsovårdstjänster, räddningsväsendet och akutvården. Valfrihetselementet, som ingick i den förra regeringens reformplaner, saknas därmed helt. Landskapens eventuella beskattningsrätt utreds separat.
Läget för den separata lösningen är mycket oklart. För det första har man endast lovat att utreda separatlösningen i samarbete med områdets kommuner fram till slutet av 2019. Vilket specifikt område lösningen skulle gälla eller vilka ramvillkoren för den vore, specificeras inte. Är det därmed möjligt att social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland till skillnad från det övriga landet skulle ordnas med kommunerna som grund såsom kommundirektörerna föreslagit? Eller betyder en separat lösning att det skulle kunna finnas fler än ett landskap i Nyland?
Även om jag skulle vilja vara optimistisk är jag personligen mycket skeptisk till skrivelsen om en separat lösning. Regeringen erbjöd en separat lösning för huvudstadsregionens städer även under den förra perioden. I verkligheten var ramvillkoren sådana att städerna inte gavs ett realistisk alternativ för en separat lösning. Det hela var bara en illusorisk övning. Går ”erbjudandet” om en separat lösning att tas på allvar denna gång eller faller förhandlingarna med kommunerna på att de alternativa modeller kommunerna presenterar avvisas som ogenomförbara på grund av exempelvis grundlagen? Och även om regeringsförhandlarnas syfte är gott kan det hända att det juridiskt-ekonomiskt kan vara mer än svårt att förena landskaps- och kommunmodellen med varandra.
Grankullas målsättning är i varje fall fortfarande en lösning på kommunbasis. De närmaste månaderna visar om det är möjligt eller inte.
Gratulationer till de färska studenterna och andra som utexaminerats! Jag önskar en solig sommar till alla!
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR
Översättning: Patricia Heikkilä