När några framsynta Grankullabor år 1943, mitt under brinnande krig, tog sig an att starta en barnträdgård kunde de knappast drömma om vilken livskraftig institution de gav upphov till. Folkhälsans barnträdgård är sjuttio år senare en välanpassad del av en helt annan värld, tack vare generationer av nya eldsjälar.
Det går inte att ta miste på den varma känslan för barnträdgården i den stora 1800-talsvillan vid Heikelvägen 5 där jag en aprildag träffar några av dagens eldsjälar, föreståndaren Mikaela Wegmüller och hennes föregångare Clara Gustafsson samt styrelseordföranden Jonna Skand och hennes föregångare Tina Harms. Alla fyra vill betona barnträdgårdens långa brokiga historia i en föränderlig värld.
– Barndagvården har upplevt en fullständig förvandling många gånger om, säger Tina Harms. – Det har gällt att hålla fast vid gamla värden men samtidigt svara mot dagens krav. Arbetet bygger på ett gott samarbete mellan Folkhälsan och Grankulla stad. Med professionell personal och tidsenlig pedagogik står sig barnträdgården i konkurrensen trots att offentlig upphandling nu ingår i de kommunala spelreglerna.
– Märk väl att frivilliga styrelser har jobbat för dethär i sjuttio år, påpekar Clara Gustafsson. – Jag har sett hur uppgifterna och ansvaret har ökat. Där duktiga föräldrar tidigare var drivande krafter i styrelsen behövs i dag också proffserfarenhet inom ekonomi, pedagogik, juridik, politik.
Vitsippor och Blåsippor
I november 2014 firade barnträdgården sina sjuttio år med öppet hus. Många föräldrar, mor- och farför- äldrar kunde minnas sin egen tid som Vitsippor eller Blåsippor. Gemenskapen är grundmurad i ett daghem där snart en fjärde generation är på kommande.
I januari 1944 inledde lärarinnan Gunhild Borg verksamheten med tjugoåtta barn i Hahls Villa vid Magistervägen. Tandläkare Hahl gav rum i sin salong där hon skyddade flygeln med wellpapp och kristallkronan med att förbjuda lek med bollar. Ett par år senare flyttade den växande, då tvåspråkiga barnträdgården till Klostret.
En vacker dag kom en mamma skjutsande på en kärra med en torrklosett för att råda bot på eländet med en massa pottor i en skrubb i köket. Goda råd var dyra i kristidens Finland. Hösten 1957 kunde barnträdgården flytta in i villan vid Heikelvägen 5. År 1987 mötte man behovet av en eftermiddagsklubb, vilket ledde till heldag för en del av barnen i barnträdgården och eftermiddagsverksamhet för förstaklassister i Granhultsskolan.
“Eftis” pågick i nästan tjugo år, men upphörde 2006 då heldagsvården växte och krävde mer utrymme bl.a. för vila. Den nya dagvårdslagen hade 1993 gett alla barn subjektiv rätt till dagvård och också 3-åringar kom då med i bilden.
Dagis och förskola
En stor förändring skedde år 2000 med den lagstadgade förskoleundervisningen för 6-åringar. I dag har barnträdgården trettiosex barn, femton små Vitsippor och hela tjugoen förskole-Blåsippor.
Mikaela Wegmüller, hennes syskon och egna barn har gått i daghemmet. Två år som föreståndare har gett henne en allt djupare känsla för den unika atmosfären i huset. – Vi följer den nationella läroplanen med tidsenlig pedagogik. Samtidigt har vi ett jättestort mervärde i samhörigheten och traditionerna, i vårt läge mitt i naturen och vår hemtrevliga villa med eget kök och egen husmor. Allt är hälsofrämjande i sann Folkhälsananda.
Hemkänslan i villan vid Helkelvägen är stark också utanför barnträdgårdstiderna, huset är en samlingsplats för möten, musicerande, gymnastik och andra aktiviteter. Föreningen Folkhälsan i Grankulla har också en hel del övrig verksamhet, ofta i samarbete med t.ex. Hem och Skola och Grankulla svenska pensionärer. Man ordnar kokkurs för elever i Granhultsskolans årskurs 5, Matlustkurser för pensionärer, föredrag av olika slag samt ger stipendier till elever i åk 4 och 5.
Länkar i en jättekedja
Clara Gustafsson har med sina tjugo år som föreståndare fram till 2013 sin egen syn på allt det utvecklingen har fört med sig. – Vi är alla små länkar i en jättekedja av folk som har jobbat för föreningen och vår barnträdgård. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter, med medel från försäljningen av Luciamärket och Majblomman och med medel från stiftelser och fonder.
Men framför allt lever Folkhälsans barnträdgård tack vare frivilligarbetet bland de eldsjälar som trots allt fler uppgifter och större ansvar bygger vidare på sjuttio år av samhörighet och traditioner. Och för att citera Jonna Skand i hennes festtal på Öppet hus-jubileet. – Barnträdgården har genomgått många skeden under sina verksamhetsår och det har i alla tider funnits engagerade och framåtblickande personer i Grankulla, som har gett sin tid och sin kraft till barnen och deras familjer. Det känns härligt att få säga detta hög