Katainens regering satte upp ett ädelt mål, att få ner marginaliseringen bland unga till noll. Genast i början av 2013 införde man ungdomsgarantin i syfte att trygga alla unga finländares framtid. Ungdomsgarantin fick en trög start, och de unga känner fortfarande inte till den. Spretiga planer som saknar ryggrad verkar snarare bestå av politiska tanters och farbröders vackra tankar än en äkta kamp mot ungas marginalisering.
Det finns ingen riksomfattande modell för ungdomsgarantin, utan ansvaret har lagts på kommunerna. Kommunerna har jobbat utifrån två olika infallsvinklar: att bearbeta förhållandena eller öka förmånerna för unga. Att bearbeta förhållandena, dvs. göra existerande strukturer enklare för de unga, är det långsiktigare alternativet. I utvärderingen av ungdomsgarantin i Grankulla 14.3.2016 uppmärksammade man lyckligtvis detta, och t.ex. nätverksbildning mellan de unga och näringslivet betonades. Att åtgärda problempunkter är på alla sätt bättre än att bjuda ut olika stöd och förmåner, som i sin mångfald säkert aldrig tar slut. Sådant handlar om att lägga glasyr på systemet för att det ska vara lättare att svälja verkligheten. Man måste istället gå till grunden med frågan om varför unga marginaliseras.
Jag vågar påstå att det handlar om personliga problem; man måste borra sig in kärnan i missförhållandet och dryfta den ungas och familjens välbefinnande. Tyvärr är marginalisering ett besvärligt problem, och även de insatta har svårt att hitta bra svar, eftersom allt ändå beror på individen. Vi uppfattar marginaliserade unga som en grå massa som bara ska lockas fram, men egentligen borde man plocka ut dem en och en, och erbjuda något mer än färdigt formulerade svar.
Kommunen är inte det bästa möjliga stödet för ungdomar med bekymmer. De kommunalt anställda försöker nog men står ändå fjärran från de ungas problem. Bara en ung människa kan känna en annan som är ung riktigt väl. Därför föreslår jag att en tredje part kunde bilda ett företag med uppgift att skapa jobb åt arbetslösa ungdomar. Som inspirationskälla har vi GraniWorks, som har specialiserat sig på att förmedla småjobb åt ungdomar. Där GraniWorks fokuserar på att sysselsätta unga, kunde en förening eller ett företag med uppgift att förebygga marginalisering fokusera på att aktivera de unga. Tjänsten skulle köpas av kommunen eller de unga själva med familjer, och personalen skulle bestå av andra, ansvariga unga personer.
Synen på ungas marginalisering har varit för gammalmodig. Det är dags att tänka om och lita på de unga. Med rätt slags verktyg kan de unga hitta effektiva lösningar för varandra.