| AJANKOHTAISTA - AKTUELLT

Kiinteistömaailmas barometer: Äldre arkitektur uppskattas nu i bostadshandeln

Värdeutvecklingen på bostäder styrs inte mer bara av skillnaden mellan tillväxtcentrumen och övriga Finland. Nu påverkar årtiondet bostaden byggdes under mer till och med inom en och samma ort.

– I Esbo ser man den starkaste värdeutvecklingen i Hagalund och Björnviken, speciellt på nya och 1950-talets bostäder. Av bostadstyperna har ettorna fortfarande de bästa utsikterna, säger Heidi Metsänen och Hannu Salo, Kiinteistömaailma-företagare i Grankulla och Esbo.

Barometern, som Kiinteistömaailma gjort sedan 1994, är helt förnyad i höst. Den nya utgår från samarbetspartnern eCrafts värdeutvecklingsprognos som skapats av artificiell intelligens och den har utökats med Kiinteistömaailmas lokala marknadskännedom.

AI-modellens prognos på en prisökning med 1% i snitt för nästa år motsvarar även Kiinteistömaailmas syn. Enligt prognosen är ökningen 2,1% i Grankulla/Esbo åren 2020-2023. Helsingfors försprång ökar ytterligare med en årlig prishöjning på 3,7%.

Corona märks lite

De senaste månadernas corona märks enligt Hannu Salo otroligt lite på bostadsmarknaden.

– Kiinteistömaailma-kedjan gjorde i september mer bostadsaffärer än under någon enskild månad sedan 2013, säger Salo.

I Grankulla och Esbo minskade bostadsköpen på våren, men från juni har antalet bostadsköp varit på normal nivå. I Grankulla gick det till och med så bra att man gjorde försäljningsrekord i augusti och september, uppger Metsänen.

– Corona har inte raserat priserna men i utbudet märks corona fortfarande: en del väntar än med att lägga ut bostaden till försäljning, till exempel riskgrupperna av hälsoskäl, säger Metsänen som är Kiinteistömaailma-företagare i Grankulla, Alberga och Dalsvik.

Rimligt pris på 1970-talets bostäder

Den främsta observationen i barometern är att medeltalssiffrorna för hela landet och till och med för enskilda stadsdelar berättar år för år allt mindre.

– I Esbo fokuseras den starkaste värdeutvecklingen kring metron och på de minsta bostäderna. Intressant är också hur olika värdeutvecklingen är beroende av på vilket årtionde bostaden byggts på. Arkitekturen från 50-talet tilltalar tydligt och också det att grundreparationerna vanligen gjorts i dessa bostäder, säger Hannu Salo.

Antalet bostadsköp rasade i april 2020 till samma nivå som under finanskrisen 2008, men återhämtade sig snabbt, konstaterar Heidi Metsänen, Hannu Salo och Matti Salo. Danske Bank uppger att det är särskilt yngre bostadsköpare, 18-40-åringar, som är aktiva på bostadsmarknaden.

Värdeutvecklingen för bostäder byggda på 1970-talet är blygsammast. Å andra sidan öppnar det möjligheter. Det här bostäderna utgör på många ställen det efterlysta boendet till rimligt pris, konstaterar fastighetsmäklarna.

– I Grankulla råder det brist på egnahemshus, rad- och parhusbostäder i den mellersta prisklassen. Utbudet i miljonklassen är stort, säger Heidi Metsänen.

Även om egnahemshusens prisutveckling varit svagare än höghuslägenheternas är utsikterna den närmaste tiden bättre än i tidigare prognoser.

-Viljan att öka bostadsytan är en trend som är stark i dessa tider, säger Metsänen.

Affären görs digitalt

Med på presskonferensen om barometern var även Matti Salo, direktör på Danske Bank. Han konstaterar att corona bidragit till att 90 procent av låneförhandlingarna sker på distans.

– Det har skett ett digitalt språng. Antalet digitala bostadsköp har nästan femfaldigats från årsskiftet till september, säger han.

I våras sökte låntagarna om amorteringsfria månader tre gånger mer än vanligt, men Salo tycker det är överraskande att man inte i någon högre grad sökt om förlängning till slutet av året trots att banken erbjudit det.

– Det här är ett positivt budskap om ekonomin och vittnar om att läget trots allt inte är så dåligt. Nu vågar man amortera igen, säger han.

ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *