| AJANKOHTAISTA - AKTUELLT

Energisanering mot elprisstegring

I Grankulla centrum fins ett höghus där man gjort nästan allt man kan för att förbättra energieffektiviteten och minimera kostnaderna. Den senaste åtgärden var att installera 165 solpaneler på bostads Ab Maisterinkulmas tak och ett smart styrsystem för bergvärme.

– I praktiken är hela taket täckt av paneler vilket i vårt fall innebär en toppeffekt på 61,1 kW och en årsproduktion på 57 MWh. Då elpriset med överföringspriset inräknat är minst 12 cent/kWh sparar vi lika mycket som vi betalar av på lånet. Efter tio års lånetid är all avkastning sedan vår och panelerna har en produktionsgaranti på 25 år. Å andra sidan är egen elproduktion också en försäkring för dåliga tider – ju mer elpriset stiger desto mer sparar vi med panelerna, säger husbolagets styrelseordförande Joonas Ollila.

Kostnadskalkylen underskreds

– Före solpanelsprojektet lät vi göra en utredning enligt vilken vi var beredda på en kostnad på cirka 85 000 euro. I konkurrensutsättningen fick vi ändå bra anbud och ARA beviljade stöd för projektet, som till slut kom att kosta totalt med planering och övervakning medräknat cirka 56 000 euro. En trevlig överraskning att budgeten underskreds med 35 procent, säger Ollila.

Överskottsel säljs

Sommaren 2022 monterades 165 solpaneler på husbolagets tak. Deras toppeffekt är 61,1 kW och de producerar 57 MWh el om året.

– Ett positivt problem visade sig bli överskottselen, vad skulle vi göra med den? Bolaget har en relativt stor elkonsumtion på grund av hiss och bergvärmepumparna, men soliga sommardagar övergår produktionen ändå klart konsumtionen. Därför beslutade vi oss för att grunda ett energisamfund vilket innebär att vi kan använda panelernas el i bolagets lägenheter utan att behöva betala överföringsavgifter. Den del av elen som bolaget inte använder delas enligt samma principer som bolagsvederlaget det vill säga ju större bostad desto större del av elöverskottet får bostaden. Om bostaden inte använde sin andel säljer bolaget elöverskottet till elnätet och får en ersättning enligt börspriset, säger Ollila.

Noggrannare uppföljning

– Fastigheten värms med bergvärme och frånluftsvärmepump. Vi tog i bruk ett smart styrningssystem för bergvärmen förra månaden. Med hjälp av det styr vi bergvärmen kostnadseffektivt så att priset på börsel, väderprognosen och bostadstemperaturen tas i beaktande. Temperaturen följer man upp i varje bostad med en termometer som kan fjärravläsas. Vi är en av de första i den här storleksklassen med smartstyrd bergvärme i Finland, säger Ollila.

Uppvärmningen kostar mest

– I Grankulla finns mycket byggbestånd i samma åldersklass och i många husbolag funderar man på hur man ska klara stigande kostnader. Uppvärmning är den största utgiftsposten för nästan alla husbolag och där kan man också spara mest. Projekt som siktar på energieffektivitet och kostnadsbesparingar och sådana som redan genomförts gör husbolaget också attraktivare för potentiella köpare. Uppvärmning står för nästan en tredjedel av klimatutsläppen i Finland och en effektivering av uppvärmningen har en avgörande roll i kampen mot klimatförändringen. Energisanering leder i bästa fall till både lägre boendekostnader och mindre koldioxidavtryck, säger Ollila.

Energieffektivitetsklassen förbättrades

– Husbolagets energicertifikat uppdaterades efter att solpanelerna installerades. Båda byggnadernas energieffektivitetsklass höjdes från C till B. Bolaget uppfyller nu energieffektivitetskraven för nya byggnader, vilket torde vara ganska sällsynt för gamla flervåningshus, säger Ollila.

Potential finns än

– Jag kollade på nätet på luftbilder av solkraftverk i Grankulla och konstaterade att cirka 50-70 byggnader har solpaneler på taket. Av dessa är 5-10 höghus eller andra stora byggnader och resten småhus. I praktiken har 5 procent av husen egen elproduktion så potential finns än. Man kan å andra sidan granska frågan ur den synvinkeln att Grankulla hänger med i trenden, när nästan 5 procent av byggnaderna har solpaneler, säger Ollila och konstaterar att det inte finns jämförbar statistik från andra städer.

Bostads Ab Maisterinkulma består av 45 bostäder och byggdes på 1970-talet. I flervåningshuset har nästan alla möjliga åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och minimera utgifterna gjorts, säger husbolagets styrelseordförande Joonas
Ollila.

Husbolaget Maisterinkulmas energieffektiva investeringar

  • 2017 byte från fjärrvärme till bergvärme, tillvaratagare av värme från frånluft togs i bruk.
  • Sommaren 2022 installerades 165 solpaneler och elproduktionen började i november samma år.
  • Februari 2024 smart styrsystem för bergvärme togs i bruk.
  • Kommer: fasad- och fönstersanering. Fasadens isolering förbättras och fönstren byts ut till bättre värmeisolerande fönster.

ÖVERSÄTTNING: PATRICIA HEIKKILÄ

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *