Stadsstyrelsen i Grankulla förde i slutet av september en diskussion med riktlinjer om det nya företagsamhets- och näringslivsprogrammet för åren 2026–2029. Programmet förs till godkännande i november. Det föregående motsvarande programmet utarbetades för åren 2015–2017, så behovet av en uppdatering har varit uppenbart.
Bakom programmet ligger stadsstrategin ”Kestävästi onnellinen – i en lite bättre stad” och dess genombrottsprojekt ”Mera livskraft och företag”. Målen i strategin är ambitiösa. Samfundsskatteintäkterna ska öka med 50 procent från 2025 års nivå, det vill säga från cirka 1,16 miljoner euro till cirka 1,74 miljoner euro fram till 2029. Ett annat mål är att antalet verksamhetsställen ökar från nuvarande cirka 1 200 till cirka 1 450. Programmets uppgift är att omvandla dessa mål till konkreta åtgärder.
Programmet har beretts tillsammans med Grankulla Företagare, och föreningens styrelse har kommenterat utkastet flera gånger. Programmet byggs upp kring fem tyngdpunktsområden: livskraftslöftet och en fungerande dialog, att locka företag och stödja företagsamhet, ett livskraftigt centrum och närservice, sysselsättning och kunnande samt upphandlingspolitik och livskraftskommunikation. Företagarna i Finlands livskraftslöfte är avsett att ingås med Grankulla Företagare ännu i år.
En av programmets mest konkreta och förmånligaste metoder gäller företagens hemort. I Grankulla bor fortfarande många företagare vars företag är registrerat på en annan ort. Att flytta hemorten är avgiftsfritt och förhållandevis enkelt för företagaren, men för staden är betydelsen stor. I en liten stads ekonomi är varje euro i samfundsskatt relativt sett mycket värdefullare än i en stor stad. På stadens webbplats byggs en tydlig anvisning om detta.
Som ny tyngdpunkt har ungas företagsamhet lyfts in i programmet. Businesslinjen vid Kauniaisten lukio, GraniWorks och de lokala företagarnas mentorverksamhet utgör en god grund för detta. Målet är att de unga som växer upp här ska se företagsamhet som ett verkligt alternativ och också kunna inleda sin företagsverksamhet i sin hemstad. När det gäller sysselsättningen kräver läget fortfarande uppmärksamhet. Arbetslöshetsgraden i Grankulla var i slutet av augusti 8,5 procent, medan den i Esbo var 11,5 och i hela Nyland 12,4 procent. Nivån är alltså klart lägre än hos grannarna, men arbetslösheten har ökat också hos oss. Staden införde i juli ett rekryteringsstöd som sporrar arbetsgivare att anställa unga och främmandespråkiga arbetslösa i långvariga anställningsförhållanden.
Till genomförandet av programmet hör också en utmaning som bör sägas högt. Grankulla har ingen egen näringslivspersonal. Näringslivsfrågorna sköts för närvarande vid sidan av stadsdirektörens uppgifter, och företagsrådgivningen produceras som regionalt samarbete via Business Esbo. Detta är vardag för en liten stad också i många andra frågor. Samtidigt måste balanseringen av ekonomin fortsätta, och nya uppgifter kan inte inrättas på lösa grunder. Programmets åtgärder har därför dimensionerats så att de kan genomföras med nuvarande resurser och i samarbete med Grankulla Företagare, Business Esbo och sysselsättningsområdet.
Programmet är bara ett verktyg. Livskraften uppstår i företagen, inte i dokumenten. Stadens uppgift är att skapa förutsättningar genom smidiga processer, en fungerande dialog och företagarvänliga upphandlingar. Jag uppmuntrar fortsättningsvis alla Grankullabor att använda de lokala företagens tjänster. Köpkraft finns det här, men den är till nytta för de lokala företagarna endast om inköpen riktas hit.
En fin höst och en trevlig väntan på julen till alla Grankullabor!
CHRISTOFFER MASAR
STADSDIREKTÖR