| KAUPUNKI - STADEN

De jobbar för barnens bästa: Samarbete över språkgränsen vardag för skolföreningarna

Cilla Meyer från föräldraföreningen Hem och Skola vid Granhultsskolan och Outi Dorsén från Kauniaisten kouluyhdistys kramar om varandra när vi träffas för intervjun utanför Granhult. Det märks att de känner varandra bra. För tillfället samarbetar föreningarna kring självständighetsbalen för fjärdeklassarna som årligen arrangeras i Grankulla.

Målet för föreningarna är att arbeta för barnens bästa och ge eleverna en guldkant i tillvaron. Det kan vara en teaterföreställning, en fotboll, ett stipendium eller bara en bulle. Viktigt är också att sänka tröskeln mellan föräldrarna och skolan.

– Vi är en länk mellan skola och föräldrar och vill se till att tröskeln mellan oss och skolpersonalen ska vara så låg som möjligt, säger de.

Outi Dorsén har varit ordförande för föräldraföreningen i de finska skolorna i ett år och har suttit i styrelsen i tre år. På finska sidan finns endast en föräldraförening för alla skolor.

– Jag tycker att det är jätteviktigt att vara med, eftersom barnen är det viktigaste vi har och samarbetet med skolan och andra föräldrar är viktigt. Tanken att ”hela byn uppfostrar” och samhörigheten i staden ligger starkt bakom mitt engagemang. Vi vill också stödja barnen och möjliggöra saker. Jag gick genast med i föreningen när mitt äldsta barn började skolan, säger hon.

Cilla Meyer leder för tredje året i rad Hem och skola-föreningen vid Granhult. Hagelstamska skolan har en egen förening.

– Via föreningen kan vi påverka. Vi har ett bra samarbete med skolans personal. Vi vill möjliggöra sådant som skolorna inte längre har möjlighet till, som teaterbesök eller extra rekvisita såsom fotbollsbord och mera skönlitterära böcker. Sakerna vi gör kan kännas små, men de har en jättestor betydelse för barnen, som självständighetsbalen eller att vi bjuder dem på en extra bulle någon gång. Det är också mycket betydelsefullt att vi föräldrar känner varandra. Vår viktigaste uppgift är att vara länken mellan skolan och hemmen, säger hon.

Ju fler föräldrar som känner varandra desto bättre. Outi Dorsén (t.v) och Cilla Meyer stöder tanken att “hela byn” uppfostrar. Båda har barn på fjärde klassen och väntar ivrigt på att för första gången få delta i balen.

Båda efterlyser flera aktiva föräldrar till föreningsarbetet.

– Verksamheten bygger på frivillighet. Finns det inte aktiva föräldrar så finns det ingen förening och stipendier att dela ut. Så många som möjligt får gärna aktivera sig, säger Cilla Meyer och Outi Dorsén håller med.

Föreningarna betonar vikten av samarbete över språkgränsen, som nu självständighetsbalen 3.12. Den finska föreningen ordnar årligen en stor julbasar och möjligheten till samarbete kring dem har också diskuterats.

– Vi tycker att det vore fint att ha mera samarbete över skolgränserna och här borde vi få till stånd ett ökat samarbete mellan föräldrarna. För barnen är det naturligt att träffas över språkgränsen, till exempel inom fotbollen, säger de båda.

Outi Dorsén betonar att det inte ska vara något som ”vi mot dem”.

– Tanken att det skulle vara ”vi mot dem” – oavsett om det handlar om språkgränser eller förhållandet mellan föräldrarna och skolan – hör inte hemma i den här verksamheten. Vi gör det här tillsammans. Tillsammans vill vi hitta bra lösningar för barn och unga som också stöder familjerna.

Självständighetsbalen 3.12.

  • Ordnas årligen, växelvis i Mäntymäki och Granhult. I år ordnas festen i Granhultsskolan.
  • Omkring 90 elever från Mäntymäki och cirka 55 elever från Granhult deltar.
  • Dansträningar pågår för fullt i skolorna.
  • Varje barn får bjuda in två gäster till festen.
  • Balen beskrivs av arrangörerna som ett ”minne för livet”.
Läs mera: