| - Historia

Vårt bibliotek fyller 90 år

Grankulla stadsbibliotek har ända sedan starten 1924 speglat biblioteksväsendets men också samhällets utveckling.

Bokbeståndet har ökat från 173 volymer år 1924 till 90 000 i dag. För 90 år sedan var kortinnehavarna 90, i år är de 5 000. Alla jämförelser bör förstås ske mot bakgrunden av att invånartalet år 1924 var 1 568 mot dagens dryga 9 000.

De här siffrorna skulle både glädja och förfära de grankullabor som arbetade fram ett bibliotek med en anspråkslös början i ett utrymme på 25 kvadratmeter i köpingskansliet, det som vi i dag känner som Gula huset vid Thurmansallén 1.

Förberedelserna gjordes av fullmäktige som 1923 beslöt grunda en biblioteksnämnd för ett kommunalt bibliotek.

Man stödde sig på ett riksdagsbeslut från 1921 som beviljade statsbidrag för kommunal biblioteksverksamhet. Samma år grundades ”Statens biblioteksbyrå med uppgift att samordna och utveckla de bibliotek för vilka medel utbetalades”.

Den 1 april 1924 började den första biblioteksföreståndaren Lisi Westman sitt arbete. Hon skötte det i fem år.

Som stöd hade hon biblioteksnämnden på tre personer. Ordförande var fram till 1958 doktorinnan Siri Laurent, också föreståndarinna och lärare i bla biologi och finska vid Grankulla samskola. Där samlade hon in böcker för skolans eget bibliotek 1912–1950 och som 1957 redan hade 7 700 volymer. Det mesta hade fåtts i donationer.

3,57 böcker per invånare

Biblioteket blev bara populärare.

Bokbeståndet växte med 150–200 böcker i året och verken lånades så flitigt att man redan 1928 måste binda in dem på nytt.

Då närmare 40 år år 1962 gått sedan starten hade biblioteket 9 293 volymer och Grankulla 2 602 invånare, vilket betydde 3,57 böcker per invånare. Siffran verkar kanske inte så hög men då skall vi minnas att en stor del av invånarna var välutbildade och ägde egna, stora boksamlingar.

Fram till mitten av 1960-talet var boksamlingarna i Grankulla i stort sett svenskspråkiga.

Mera böcker, större lokal

Med det växande bokbeståndet måste biblioteket flera gånger flytta till allt större utrymmen. Biblioteket har alltså funnits på flera olika ställen i närheten av Grankulla centrum. Ännu i dag finns det grankullabor som lånade böcker i Villa Tuna vid Östra Skolstigen 2, där köpingen – Grankulla blev ju stad först 1972 –åren 1949-67 hyrde några rum av familjen Zitting.

Många minns biblioteket i det sk Sparbankshuset i centrum dit det flyttade från Villa Tuna år 1967. Man var mycket stolt över utrymmet som också innehöll en egen barnavdelning, musikhörna, läsesal, mötesrum och en flyttbar utställningsvägg för konst. Minus var den branta spiraltrappan upp till biblioteket men trappaulan blev en viktig informationspunkt i grankullalivet.

Här togs de första anmälningarna emot till Grankulla konstskola, grundad 1978. I flera år ordnade Grankulla konsthantverkare mycket omtyckta och varmt lysande julförsäljningar i den annars ganska tråkiga aulan.

Sparbankshuset är rivet sedan flera år och tomten är ett tomt torg i dag.

Träffpunkt i centrum

Inte bara bokbeståndet växte med åren. Landets bibliotek skulle betjäna på många nya sätt. Grankulla förberedde sig för förändringar och ännu en omplacering.

Det var klart från början att biblioteket skulle placeras i centrum av centrum. Här skulle byggas stort och högt. De nya invånarna skulle ges kort väg till biblioteket som man också på beslutarhåll såg som en viktig social träffpunkt.

Till en sådan har vårt bibliotek utvecklats idag med tidningssal, musikavdelning, utställningsutrymme med sittgrupper, studiesal, sagorum – förutom böcker.

Nyttoytan är 1 032 kvadratmeter, med andra ord 1 000 kvadratmeter större än vid starten 1924. Här finns Boke Reuters matrikelsamling i egna skåp, hembygdssamlingen med grankullaförfattares verk och litteratur på många olika språk. Böcker på farsiska blev exempelvis viktiga redan för några decennier sedan med de första flyktingarna från Iran.

23 böcker per person

Man har i mycket tillmötesgått låntagarnas behov och önskemål. Denna omsorg kostar Grankulla något mer än på andra håll men Grankulla tackar med att höra till de flitigaste låntagarna i landet med 23 låneböcker per år.

Grankulla bibliotek ingår i HelMet-samarbetet med Helsingfors, Esbo och Vanda. Det ger Grankullas bibliotekspersonal mycket arbete men har också många fördelar. Det är som att tillhöra ett enormt bibliotek där låntagaren har tillgång till ca 3,4 miljoner verk (böcker, musik, filmer, spel mm) som kan beställas på kort varsel. En boks livstid är relativt kort i dag – med undantag av klassiker – och vårt bibliotek säljer ibland billigt ut böcker som inte läses eller skickar dem till det stora Depåbiblioteket i Kuopio.

Aktuella och mycket populära böcker beställs i många exemplar och ändå får man ibland vänta länge på en nyutkommen bok.

Trivsamt för hela familjen

Grankulla bibliotek vill vara ett trivsamt familjebibliotek med service i tiden.

Barnen är viktiga låntagare och de har fått en specialbyggd låneautomat.

Tidningsutbudet är stort och tidningssalen populär.

Biblioteket vill nå ut i samhället på många sätt och ordnar kurser, författarbesök, musikstunder, litteraturkvällar. Numera vill personalen gärna ordna flera evenemang vid de nya, stora gräsbelagda trapporna österom byggnaden.

För den som söker mera statistik om biblioteket kan internet hjälpa; där finns aktuella siffror över ekonomin, en uppdelning i finsk och svensk litteratur, barnlitteratur, facklitteratur och jämförelser med andra kommuner.

Grankulla bibliotek, ritat av arkitekt Reijo Perko, invigdes 4.2.1986. Här står ännu Esso bensinstation på tomten invid, i dag plats för höghuset Sebastos.

Villa Tuna där biblioteket fanns en tid. Villan står kvar och fyllde 100 år 2012.