| KAUPUNKI - STADEN

Lärarna vill behålla sina rektorer

Stadsstyrelsens planer på administrativa förändringar i grundundervisningen har väckt kritik i de finskspråkiga skolorna i Grankulla.

Stadsstyrelsen har begärt en utredning om en modell med en rektor för den finskspråkiga undervisningen, det vill säga en person skulle leda både Mäntymäki lågstadium och Kasavuori högstadium. Utöver det här skulle skolorna ha varsin tjänstebiträdande rektor. Denna modell har sedan hösten 2017 tillämpats i den svenskspråkiga grundundervisningen i Grankulla. Stadsstyrelsen vill att båda språkgrupperna har samma ledningsmodell.

Det är i synnerhet lärarna i Kasavuoren koulu som motsätter sig förändringen. De vill fortsätta med den nuvarande modellen.

– Det är en verkligen värdefull sak att ha en rektor som är närvarande i skolans vardag. En tjänstebiträdande rektor har inte samma befogenheter och kan inte på samma sätt sköta ärenden som dyker upp i vardagen. Vi lärare vet hur viktigt det är att chefen är närvarande dagligen, säger lärarna Jonna Killström (på bilden t.h) och Marjo Kekki från Kasavuoren koulu.

Stadsstyrelsen anser att den nya modellen ger pedagogiska och operativa fördelar samt stärker administrationen och ledarskapet. För lärarna är det oklart hur det här skulle gå till.

– Vi har försökt fråga vad det är för ett problem man försöker lösa genom det här, men svaret har främst varit att man strävar efter ett djupare samarbete, säger Killström och Kekki.

– De flesta lärare hoppas att man om ökar resurserna inte riktar dem till administrationen, som redan nu fungerar alldeles bra, utan till gräsrotsnivån; till exempel till fler skolgångshandledare, mer undervisningsmaterial. Åtgärder som direkt gynnar barnen.

Stadsstyrelsens vice ordförande Tiina Rintamäki-Ovaska (Saml) säger att de biträdande rektorerna i själva verket skulle vara mer närvarande i vardagen än rektorn är i det nuvarande systemet. Hon säger också att lärarna har kommit med frågor som ska tas i beaktande.

– Det är klart att förändringen väcker stora känslor. Jag tror att de hot som tagits upp är utmaningar man kan svara på. Stadsstyrelsen fattar beslutet med tanke på att utveckla hela grundundervisningen.

”Avståndet problematiskt”

Enligt lärarna samarbetar låg- och högstadiet redan mycket, samarbetet fungerar både bra och är naturligt. Det stora praktiska problemet är avståndet mellan skolbyggnaderna. Undervisningschefen Sari Aarniokoski tar också upp avståndet som ett problem. Det är flera hundra meter mellan skolorna, vilket leder till att lärarna inte möts i vardagen. För enhetligheten har det en stor betydelse. Det finns sammanlagt nästan 800 elever i Mäntymäki och Kasavuori. Så här många elever i två olika byggnader upplevs som en för besvärlig helhet för en rektor.

– Lösningar med två byggnader handlar oftast om två mindre enheter och den sammanräknade elevmängden kan vara kring 200. Eller så är det en stor enhet och en annan som bara är en liten sidoenhet, säger Aarniokoski.

Det är meningen att stadsstyrelsen beslutar om framtidens ledningsmodell i sitt möte den 25 mars.