| KAUPUNKI - STADEN

Grankulla familjerådgivning fyller 30 år

Grankulla stads familjerådgivning inledde sin fostrings- och familjerådgivning i Villa Wulff år 1990 efter att hälsocentralen, skolorna och ungdomsbyrån år 1988 påtalat ett behov av stöd för barnfamiljer.

– Rådgivningens huvuduppgift är att hjälpa och stöda barnens, ungdomarnas och deras familjers psykiska välmående och förmåga att klara sig i olika livssituationer, säger familjerådgivare Lillemor Gustafsson.

Personalen bestod i starten av familjerådgivningens chef, psykologen Britt-Marie Thilman, socialarbetaren Anita Virtanen, läkaren Veronica Assmuth och kanslisten Solveig Björklund. Veronica Assmuth tjänade familjerådgivningen längst, hon gick i pension sommaren 2019 efter 29 år som konsulterande läkare.

Sedermera har familjerådgivningen flyttat till hälsovårdscentralen och har verkat där med ett avbrott under den tid byggnaden renoverades.

– Från starten har familjerådgivningen betecknats av konfidentialitet, tystnadsplikt, förtroendefullt samarbete och frivillighet. Ingen remiss krävs, berättar Lillemor Gustafsson.

Stressymtom och ångest

Rådgivningen erbjuder experthjälp i frågor som berör barn och ungas utveckling, utmaningar i fostrandet och i frågor som berör parrelationer. Klienterna kan själva ta kontakt med familjerådgivningen per telefon eller via e-post.

De evangelisk-lutherska församlingarna bedrev familjerådgivningsverksamhet redan många år innan den kommunala öppnade. I år kan Lillemor Gustafsson (t.v.), Tarja Weurlander och Miia Raivio fira att familjerådgivningen i kommunal regi fyller 30 år.

– Klienter är familjer med barn i ålder 0-18 år samt par som lider av ofrivillig barnlöshet. Även barnlösa eller par med vuxna barn har kunnat söka stöd vid familjerådgivningen. I dagens läge är dock efterfrågan hos barnfamiljer så stor att vi tyvärr inte kan bistå övriga par och familjer, säger Lillemor Gustafsson.

Den största klientgruppen är 7-15-åringar som lider av mental ohälsa, såsom stressymtom, ångest och depression.

Familjerådgivningen består numera av psykologerna Miia Raivio och Tarja Weurlander (sammanlagt 1,5 tjänster), heltidsanställda familjerådgivaren Lillemor Gustafsson och konsulterande barnpsykiatriker (finsk- och svenskspråkig) cirka tio 10 timmar per månad.

Behovet varierar

Personalen erbjuder rådgivning, terapeutiska samtal för barn och unga (även tillsammans med föräldrarna) och vid behov psykologiska undersökningar av barns och ungas utveckling. Vid behov kan klienterna även hänvisas vidare till specialsjukvården.

– Vår strävan är att betjäna klienterna inom ett par veckor. Under våren 2020 sökte färre nya familjer stöd vid rådgivningen vilket vi märkt under hösten, med den påföljd att väntetiden nu kan bli längre. Där är ändå vad vi förstår rimliga jämfört med i de stora städerna.

Behovet av stöd varierar. En del familjer önskar råd och stöd i fostran av barnen eller en förbättring av kommunikationen inom familjen.

– Tillsammans med familjerna strävar vi efter att öka förståelsen för medlemmarna inom familjen och att stärka relationerna. Råd och stöd vid separation är också viktig inte minst med tanke på barnen, säger Lillemor Gustafsson, som också påpekar att samarbete med både kommunala och tredje sektorns tjänster är ovärderlig.

3 frågor

Har efterfrågan ökat?

Efterfrågan ökar stadigt. I Grankulla strävar vi efter att stöda barn, ungdomar och familjer med egna resurser för att servicen ska vara nära och ha en låg tröskel. Tidigt stöd kan förebygga svårare utmaningar i familjerna.

Vanligaste problemen bland unga klienter i Grankulla?

Ungdomar strävar efter att frigöra sig från familjen vilket ibland kan vara utmanande både för föräldrar och den unga; kraven på eget ansvar kan kännas för höga eller den unga upplever sig behandlas som ett litet barn. Ungdomar bade behöver trygga, stödjande relationer och rätt att pröva sina vingar genom försök och misstag. Dagens krav på hög grad av självständighet och prestation leder tyvärr ofta till känsla av stress, känsla av misslyckande och otillräcklighet både hos ungdomar och deras föräldrar.

Hur har coronan påverkat er verksamhet?

Liksom övrig verksamhet i kommunen övergick familjerådgivningen främst till distansjobb under våren. Vissa familjer valde att vänta ut pandemin för att återuppta kontakten under sommaren, andra önskade fortsatt kontakt per distans. Övergången gick överraskande smärtfritt; båda vuxna, ungdomar och i viss mån även barn visade sig kunna dra nytta av stöd per telefon och videosamtal. På grund av den fortsatta pandemin sker arbetet numera både på distans och med träffar på mottagningen, med tryggandet av både klienternas och personalens säkerhet.