Hur ska valresultatet i Grankulla tolkas? Vi bad Jan Sundberg, emeritus professor i statslära vid Helsingfors universitet analysera läget.
Varsitt mandat till för De gröna och Sannfinländarna, medan de två stora partierna SFP och Samlingspartiet tappade en plats per parti? Hur kommenterar du detta?
– Staden har haft en stor inflyttning under den senaste fullmäktigeperioden och det vore konstigt om det inte skulle synas i valresultatet. Förändringarna i partiernas styrkeförhållanden blev ändå små. Något förvånande ändå att Samlingspartiet förlorade en plats. Ormhuset satte fart på vissa väljarkategorier och där kunde de Gröna ta hem en vinst. Sannfinländarna rider på en sorts oppositionsroll mot de stora och etablerade partierna, men avståndet till Samlingspartiet är i flera frågor kort.
Kommer valresultatet att påverka det framtida politiska arbetet i staden?
– Politikens innehåll kan förskjutas i en mera miljövänlig riktning med betoning på att bevara hellre än riva och bygga nytt. Ett helt nytt läge uppstår med den stora reformeringen av social- och hälsovården. Det är en fördel att ha insatta fullmäktige i sakfrågor och hela 63 procent är omvalda. Här måste fullmäktige jobba unisont för att försvara kommunens intressen. En bra koppling mellan politiker i Grankulla och regeringspartierna är en fördel i detta läge. Här kan SFP, De gröna och Socialdemokraterna göra en gemensam sak för att minska eventuella skador som den stora reformen kan ställa till med. Alla stora reformer brukar dra med sig oväntade olägenheter. En import av rikspolitiken i form av opposition och regering är inget Grankullabor har nytta av.
Hur ser du på åldersfördelningen, ledamöternas medelålder är 54 år?
– Åldersfördelningen är inte katastrofalt gammal även om ungdomarna nästan helt lyser med sin frånvaro i fullmäktige. Uppenbarligen röstar de unga på äldre och inget fel på det om man vill ha det så. De äldre får knappast de ungas röster om de inte satsat på barn och ungdom i sin valkampanj. Särskilt skola är en hjärtefråga för väldigt många invalda och intresset för idrotten minskar inte heller med stigande ålder. Utan föräldrarnas engagemang skulle staden vara mer eller mindre tom på junioridrott i dess olika former.
Antalet kvinnor i fullmäktige är 19 och antalet män 16. Tidigare tvärtom, hur kommer detta att märkas?
– Andelen kvinnliga ledamöter har stigit till en knapp majoritet vilket är glädjande med tanke på rapporter om hur kvinnliga kandidater blivit trakasserade i sociala medier och ute bland folk vid valtälten. Kanske fenomenet är mindre framträdande i Grankulla. Här ligger det i alla väljares intresse att uppmuntra alla att engagera sig i politiken och att skapa en miljö som inte accepterar trakasserier i dess olika former. Det kvinnliga i beslutsfattandet borde rimligtvis öka prioriteringen av familj, barn, ungdom samt omsorg om man får tro vad kvinnodominans brukar föra med sig. Vackert så för vi behöver ett mer humant samhälle.
Vad säger du om valdeltagandet i staden och i landet?
– Valdeltagandet var högt i Grankulla (73,1 %) som vanligt. Högre än i de flesta kommuner och särskilt i huvudstadsregionen. Endast 55,1 procent av de röstberättigade i landet fullföljde sin rätt att rösta. Det finns en risk med detta att demokratin försvagas om människor inte bryr sig eller inte ser någon mening med att rösta. Det är kanske på sin plats att erinra att endast några futtiga kilometer från våra kommuner i öster råder en helt annan politisk kultur på andra sidan gränsen. Alternativa partier till den dominerande är förbjudna och stämplade att vara extremister eller terrorister och utländska agenter. Kanske detta är något folk borde begrunda när man vänder ryggen till den demokratiska processen där valen intar en central roll.
Jan Sundberg är ordförande för Kaunis Granis redaktionsråd